Tekniken i förskola/skola
Efter genomförda observationer på förskola och skola ur ett tekniskt perspektiv kom jag fram till att allt som vi omges av är teknik i olika stor grad. Jag har fått ett vidgat perspektiv vad det gäller teknik, det innefattar inte bara elektriska föremål, som jag tidigare trodde.
Skola
På skolan använder de sig av många tekniska hjälpmedel så som: penna, pennvässare, papper, sax, stol, bord, dator, cd-spelare, overhead och kamera med mera. På skolan får eleverna konstruera mycket av de material de använder sig av ett exempel är när de hade tema forntid: då fick eleverna bygga sin egen koja men även göra lerkrukor. Vad som är bra att påpeka för eleverna att människorna även förr tillverkade tekniska hjälpmedel för att klara av sin vardag.
Förskola
På förskolan är den tekniska utrustningen ungefär den samma som på skolan. Vad som skiljde sig på förskolan var att de var bättre på att återanvända material, exempelvis återanvände de gamla glasspinnar till att bygga eller rita med och kapsyler limma de konstverk med. Under observationen ur ett tekniskt perspektiv, reflekterade jag över att nästan allt som omger oss både på förskolan och skolan är teknik. Jag själv har blivit mer intresserad av teknik på så vis att jag i större utsträckning vill veta hur saker fungerar.
Ginner (1996) hävdar att naturen är ”naturgjord” och tekniken är ”människogjord”. Jag tror att denna synpunkt är av vikt att vi som lärare förmedlar till våra barn/elever eftersom mycket av den teknik vi omges av uppfattas inte som det. Sjöberg (2000) menar på att många lärare har okunskap kring naturvetenskap och teknologi. Det kanske är därför vi inte kan se den mångfald av tekniska hjälpmedel som omger oss men det borde inte vara så eftersom Ginner (1996) hävdar att tekniken är ”människogjord”.
Samhället som resurs
Att ta till samhället som hjälp tycker jag är en god idé, man kan tillexempel fråga på olika verkstäder om det finns någon spillved de kan avvara till förskolan. Pappersbruk är bra resurs för olika typer av papper som barnen/eleverna kan måla/rita på. Ett annat företag kanske kan avvara lite spik och skruv. Föräldrarna är också ett betydelsefullt kontaktnät som kan bidra med mycket.
Lärandetillfälle
Både förskola och skola hade en snickarbod, denna var mycket populär bland barnen.
Under mitt tänka lärandetillfälle/en ska barnen/eleverna få göra en ritning över ett tänkt projekt/bygge. De ska sedan få bygga sin tänkta konstruktion.
Mål ur kursplanen
– kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska
hjälpmedel och beskriva deras funktioner,
– kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.
Mål ur läroplanen för skolan
eleven ska ha utvecklat sin förmåga till kreativt skapande.
Konkreta mål skolan:
-göra en ritningen över elevernas tänkta bygge
- eleven ska ha en färdig produkt som hon/han ska kunna härleda till ritningen.
Mål ur läroplanen för förskolan
-utvecklas sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.
Konkreta mål förskolan:
-veta skillnaden mellan spik och skruv.
- kunna förklara vad de har byggt.
Utvärdering
Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för eleverna att nå målen
Pedagogens ledarskap:
• Förstod eleverna det vi ville synliggöra?
• Var aktiviteten utmanande?
• Passade aktiviteten alla elever?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?
Referenser
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildningen kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan och kursplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
onsdag 19 maj 2010
Lite tankar kring teknik i förskola och skola
I förskolan finns det teknik över allt. Barnen får ofta leka med saker som kräver en lösning, som exempelvis ett pussel eller att bygga något i lekhallen. För mig har det blivit så självklart att sådana lekar främjar barnens sätt att tänka problemlösning. Jag har dock inte själv sett mycket planering kring teknik i förskolan bland pedagogerna men något som skulle vara roligt är att få bygga, konstruera egna saker. Lärare kan bestämma ett tema där barnen är med och skapar. Det tror jag verkligen främjar barnens syn på teknik. Om de exempelvis har tema hållbar utveckling eller naturen kanske barnen kan vara med och bygga lådor eller annat där skräp exempelvis skall slängas. Det finns så mycket man kan göra.
I skolan har jag heller fått se teknik. Det kan bero på att man har varit där lite för sällan både denna och föregående termin. En dag kom en äldre man och skulle ha teknik med en klass jag var hos. Han använde sig av sugrör och ville att eleverna skulle bygga något och sedan kunna berätta vad deras tanke bakom byggandet var. Det tycker jag var väldigt bra eftersom man som lärare här även får syn på elevernas tankar och motiv. Detta skulle man kunna vidareutveckla där eleverna efter en ritning skall försöka bygga med sugrör. Det skulle vara intressant också om de fick olika saker att bygga med för att också se vad det är som skiljer olika material åt. Träslöjden kanske många gånger är platsen där teknik sker. Eleverna får skapa smörknivar och annat som är praktiks användbart...även i syslöjden. Teknik och natur kan är också vitgikt att koppla ihop och hjälpa eleverna att se sambanden och beroende som finns till varandra.
I skolan har jag heller fått se teknik. Det kan bero på att man har varit där lite för sällan både denna och föregående termin. En dag kom en äldre man och skulle ha teknik med en klass jag var hos. Han använde sig av sugrör och ville att eleverna skulle bygga något och sedan kunna berätta vad deras tanke bakom byggandet var. Det tycker jag var väldigt bra eftersom man som lärare här även får syn på elevernas tankar och motiv. Detta skulle man kunna vidareutveckla där eleverna efter en ritning skall försöka bygga med sugrör. Det skulle vara intressant också om de fick olika saker att bygga med för att också se vad det är som skiljer olika material åt. Träslöjden kanske många gånger är platsen där teknik sker. Eleverna får skapa smörknivar och annat som är praktiks användbart...även i syslöjden. Teknik och natur kan är också vitgikt att koppla ihop och hjälpa eleverna att se sambanden och beroende som finns till varandra.
tisdag 18 maj 2010
En dag vid skolskogen på Aspö. Sammanfattning av grupp 2 A.
Det var en klar och solig morgon med lite kyla i vinden som vi stod vid Aspö parkering och förväntansfullt inväntade vår guide för dagen, Manne Ryttman. Ett par av oss var så spralliga i benen att de började leka direkt när de fick syn på hinderbanan vid Aspö gård.
Manne visade sig vara en mycket trevlig person med mycket kunskaper om både natur och pedagogik. För att komma till den plats där Aspö skolskog är belägen gick vi en liten sträcka in mot skogen. Under tiden gav Manne oss i uppdrag att finna något var och en som skulle kunna höra ihop med vilka vi är som personer. Väl på plats lade Manne ut ett rep som vi formade oss efter som en ring. Att använda sig av ett rep är bra förklarade Manne, det ger barn en känsla av samhörighet och gemenskap. Tänk att bara en sådan enkel sak som ett rep kan göra så mycket och han har rätt, det framkallade en sådan känsla faktiskt. Vi presenterade oss med hjälp av det vi hittat och det var en rolig introduktion som fick oss att öppna oss inför varandra. Dagen fortsatte med många roliga uppgifter som också inkluderade många olika ämnen som språk, sång, drama, naturkunskap och matematik.
Vi blev lite som barn på nytt när vi lekte 36-leken. Vi sprang fram och tillbaka och samlade och räknade kottar och jämförde och mätte grenar och det var ju bara en bråkdel av allt vi gjorde! Vi hade roligt och samtidigt lärde vi oss en hel del om vad utepedagogik kan göra för lärandet.
Över hela Sverige finns det cirka 90 naturskolor och Aspö Naturskola är en av dem. Aspö Naturskola ligger beläget precis i utkanten av Skövde, där exempelvis Lundenskolan och även Helenaskolan inom Skövde kommun frekvent använder skolskogen. Antingen åker personalen på naturskolan runt till skolorna eller så kommer skolorna ut till skolskogen. Skolarbetet är då varierande och har oftast något tema. Naturskolan är tänkt som ett komplement till skolorna att lära ut samma saker som man gör inomhus i skolan men på ett annat sätt ute. Manne berättade om en student som skrev en C-uppsats om just utepedagogik. Hennes studie, gick ut på att en elevgrupp fick utföra matematik ute och en annan elevgrupp stannade inomhus i skolan. Barnen arbetade med geometri och area. En av frågorna som studenten ställde till barnen var; huruvida ett löv har någon area? Eleverna utomhus kunde relatera lövets area till sin egen handflata. De elever som arbetade inomhus var inte säkra på grund av att de inte kunde relatera det till någon konkret verklighet. Här har vi ett gott exempel på hur väl utepedagogik kan komplettera det mer traditionella lärandet. Comenius sa ”Ett träd är beroende av sina rötter, ingen gren kan växa fritt.” Han menade med det att vi måste bygga vår kunskap på en äkta grund. Genom att vi utgår ifrån naturen kan vi själva dra våra slutsatser istället för att bara läsa om det i en bok (Molander m.fl., 2005).
Tack Aspö Naturskola för en verkligt rolig och trevlig utedag!
Referens:
Molander, K. Hedberg, P. Bucht, M. Wejdmark, M. Lättman-Masch,R. (2005). Att lära in matematik ute. Naturskoleföreningen. ISBN: 91-631-7462-6
onsdag 5 maj 2010
Seminarie kring arbetsplaner. Grupp 2
Arbetsplaner
Vi anser att arbetsplaner borde finnas tillgängliga på skolornas och förskolornas hemsidor så att föräldrar och intresserade kan gå in och läsa dem. På våra VFU-platser hittade vi inte många arbetsplaner för natur och teknik. Vi har därför valt att analysera en arbetsplan från förskolan och en från skolan.
Arbetsplan i förskolan:
Att det var svårt att hitta en arbetsplan på förskolan kan kanske förklaras med att i Lpfö 98 nämns värdegrunden i högsta grad. Det är endast ett par av målen som kan kopplas till naturkunskap och teknik.
Arbetsplanerna kan vara för öppna och tolkningsbara, målen går då att tolka som att ansvaret ligger hos barnen och inte hos pedagogerna. Det kan leda till att vissa pedagoger tar ett steg tillbaka och låter barnen sköta sig själva. Som t.ex. ”erbjuda material som inbjuder till att klättra, gräva, ösa, bygga och konstruera.” Bara i denna grupp tolkade vi denna punkt olika. Blir alla barn kreativa om material erbjuds?
I denna arbetsplan finns utsikter för att möta varje barn, de har skrivit ner exempel på i vilka vardagssituationer och aktiviteter där naturkunskap kan ingå, exempel på detta är: ”måltiden (vad äter vi, kroppen), toaletten (vatten, kretslopp), tambur (kläder efter väder, olika väderlek, kallt, varmt).”
En punkt i arbetsplanen var: ”ta tillvara och återanvända material och vara sparsamma med resurser och därigenom visa att vi alla kan bidra till en god miljö nu och i framtiden.”
Denna punkt kan vi koppla till målet i Lpfö 98: utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp.
Vi kan se när vi läser denna arbetsplan att de har utgått från Lpfö 98 i alla sina punkter. Vi kan även se delar som rör teknik, såsom bygga och konstruera. Undervisningsstrategierna är att ta tillvara på vardagssituationerna. Genom att använda pedagogisk dokumentation och samtal med barnen, så blir arbetsplanen utvärderingsbar.
Arbetsplaner i skolan:
I arbetsplanen för skolan fanns endast målen nedskrivna. Den berörde inte undervisningsstrategier för hur läraren ska hjälpa eleverna att nå målen. Eftersom läraren själv får välja metod kan elevernas behållning av undervisningen bli väldigt skiftande. T.ex. kan en lärare välja att arbeta praktiskt, medan en annan väljer att göra samma arbete teoretiskt. Dock uppmuntrar styrdokumenten pedagogerna att använda arbetsformer som ger eleverna möjlighet att praktiskt undersöka och laborera för att på bästa sätt tillägna sig kunskaper.
I arbetsplanen som vi har analyserat är målen tydligt framskrivna eftersom de är uppdelade i ämnena biologi, fysik, kemi och teknik. Vi kan se en tydlig progression då målen är indelade i åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9. Arbetsplanen nämner inte hur elevens lärande synliggörs och i och med detta framställs arbetsplanen väldigt öppen.
Ett exempel från arbetsplanen för teknik är: Kunna använda enklare vanligt förekommande tekniska hjälpmedel i närmiljön. Enligt Ginner & Mattsson (1996) är teknik något som man sätter mellan sig själv och sin omgivning för att underlätta vardagen. Om teknik definieras enligt ovanstående så kan den vardagliga tekniken innefatta så mycket. Det vore en fördel om arbetsplanen tydligare beskriver vilka vardagliga tekniska hjälpmedel som eleverna ska behärska, hjulet, lutande planet, hävstången, block och talja, kilen och skruven, men detta håller inte Ginner & Mattsson (1996) med oss om.
Referenser
Ginner & Mattsson (1996)
Lärarens handbok
Skolverket kursplan och betygskriterier
måndag 26 april 2010
Sammanfattning av regnbågen och dess kringteorier
Regnbågen
En regnbåge uppstår när solen lyser och reflekteras på regn som faller. Det som sker är att ljusstrålarna bryts då de träffar regndropparnas yta, reflekteras på regndroppens insida och sedan bryts igen på väg ut ur regndroppen. Effekten blir att ljus av olika våglängd (dvs. det som vi ser som olika färg) lämnar regndroppen i olika vinklar. Enligt Anna-Stina Ahlrik (Muntlig kommunikation 2010-02-15) ska vi alltid ha solen i ryggen för att vi ska kunna se regnbågen.
Egentligen är regnbågen rund, men den undre delen kan inte ses från marken. Under vissa förutsättningar så kan en rund regnbåge ses från flygplan vilket enligt Krister Karlsson (Muntlig kommunikation 2010-02-22) beror på att regnbågens vinkel är 42 grader. Regndropparna sprider ljuset lika mycket åt alla håll eftersom strålarna ändrar färdriktning när den träffar vattendroppen. Ljuset har olika våglängder och bryts olika kraftigt vilket gör att solens ljus delas upp i olika färger. Den får därför alltid samma färgordning där Roggbiv kan vara ett bra minnesord. Regnbågens färger är, utifrån och in, röd-orange-gul-grön-blå-indigo-lila (http://990rd.se/natur/regnbage/).
Materia
För att regnbågen ska kunna ses krävs vatten (H2O) och sol. Vattnet är en förening av två gaser i form av väte (H) och syre (O). Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom. Vattenmolekyler finns hela tiden i luften och från sjöar och hav har de stigit upp genom förångning och övergått till gasform eller vattenånga. Detta finns ständigt i luften men i olika mängd. Ju mer vattenånga luften innehåller desto fuktigare blir den. När vattenångan kyls ned återgår den till vätska och faller ned som regn. Moln bildas genom kondensering då vattenångan övergår till vattendroppar. Kondenseringen uppstår när den fuktiga marknära luften stiger uppåt i atmosfären och möter kallare luft. Moln består av små vattendroppar som svävar omkring i luften. Då dropparna blivit för stora för att hålla sig svävande faller de. På vägen ner samlar de på sig mer vatten och de faller till slut i form av regndroppar. Regndropparna är sfäriska och behåller formen på grund av ytspänning. Ytspänningen fungerar som ett elastiskt hölje som finns på alla vattenytor. Regndroppen blir till slut för stor för spänningen att hålla och den faller till slut sönder till flera mindre droppar. Regndropparna kan därför inte bli större än 4 millimeter tjocka innan de sönderdelas.
En regndroppe kan användas som en lins och när man tittar igenom den så återses det som finns bakom i uppochnedvänd form. De kan även fungera som prismor där solstrålarnas färger reflekteras vilket gör att regnbågens färger uppstår. Regnet fungerar renande och rensar ut damm och partiklar från atmosfären. När föroreningar följer med vattnet bildas surt regn vilket kan skada människor och djur, exempelvis fiskarna i havet. Vattnet fungerar som ett kretslopp och går runt och runt hela tiden. För att kretsloppet ska fungera krävs en energikälla som solen (CWK Gleerups Utbildningscentrum AB, 1999).
Energi
Regnbågen går även att få syn på under solnedgången men eftersom solen är väldigt röd och de andra färgerna spridits bort blir den mer rosa. Luftens partiklar och molekyler sprider lättare kortvågigt ljus vilket leder till att det röda långvågiga ljuset blir kvar. Vid starkt månsken nattetid kan det uppstå en månregnbåge när det regnar men denna blir oftast färglös enligt www.smhi (2010).
Solen är bara en av de andra miljarder stjärnorna i vår galax, som vi kallar för vintergatan. På grund av solens närhet upplever vi den annorlunda. Vår sol innehåller mer än 99 % av solsystemets samlades massa och styr därför planeternas rörelser. Solens diameter är 109 gånger jordens. I solens kärna är temperaturen omkring femton miljoner grader. Dess yta är svalare, 6000 grader. I solens kärna reagerar vätgas och helium med varandra och skapar solens energi. Solen har precis som jordens atmosfär tre lager: fotosfär- ytan, kromosfär och koronan. Solen föddes för nästan fem miljarder år sedan och den har långsamt ökat i storlek och ljusstyrka som den också kommer att fortsätta att göra kommande miljarder år. Om en dryg miljard år kan den ökade solhettan börja leda till stora påfrestningar för jordelivet då jordens vatten förloras ut i rymden (www.sli.se).
Solen ser röd ut vid horisonten eftersom strålarna har blivit av med mycket av det blå ljuset och det kvarvarande ljuset blir då mest rött. Ljuset har en längre väg att gå på kvällen när solen börjat skymma och eftersom de blå ljusvågorna sprids fortare är de redan borta. Samma princip gäller mitt på dagen när himlen är blå eftersom vi ser det blå ljuset som sprids ner mot oss och det röda ljuset är mer synligt längre bort (Jönsson, 2003).
Materia
För att regnbågen ska kunna ses krävs vatten (H2O) och sol. Vattnet är en förening av två gaser i form av väte (H) och syre (O). Vattenmolekylen består av två väteatomer och en syreatom. Vattenmolekyler finns hela tiden i luften och från sjöar och hav har de stigit upp genom förångning och övergått till gasform eller vattenånga. Detta finns ständigt i luften men i olika mängd. Ju mer vattenånga luften innehåller desto fuktigare blir den. När vattenångan kyls ned återgår den till vätska och faller ned som regn. Moln bildas genom kondensering då vattenångan övergår till vattendroppar. Kondenseringen uppstår när den fuktiga marknära luften stiger uppåt i atmosfären och möter kallare luft. Moln består av små vattendroppar som svävar omkring i luften. Då dropparna blivit för stora för att hålla sig svävande faller de. På vägen ner samlar de på sig mer vatten och de faller till slut i form av regndroppar. Regndropparna är sfäriska och behåller formen på grund av ytspänning. Ytspänningen fungerar som ett elastiskt hölje som finns på alla vattenytor. Regndroppen blir till slut för stor för spänningen att hålla och den faller till slut sönder till flera mindre droppar. Regndropparna kan därför inte bli större än 4 millimeter tjocka innan de sönderdelas.
En regndroppe kan användas som en lins och när man tittar igenom den så återses det som finns bakom i uppochnedvänd form. De kan även fungera som prismor där solstrålarnas färger reflekteras vilket gör att regnbågens färger uppstår. Regnet fungerar renande och rensar ut damm och partiklar från atmosfären. När föroreningar följer med vattnet bildas surt regn vilket kan skada människor och djur, exempelvis fiskarna i havet. Vattnet fungerar som ett kretslopp och går runt och runt hela tiden. För att kretsloppet ska fungera krävs en energikälla som solen (CWK Gleerups Utbildningscentrum AB, 1999).
Energi
Regnbågen går även att få syn på under solnedgången men eftersom solen är väldigt röd och de andra färgerna spridits bort blir den mer rosa. Luftens partiklar och molekyler sprider lättare kortvågigt ljus vilket leder till att det röda långvågiga ljuset blir kvar. Vid starkt månsken nattetid kan det uppstå en månregnbåge när det regnar men denna blir oftast färglös enligt www.smhi (2010).
Solen är bara en av de andra miljarder stjärnorna i vår galax, som vi kallar för vintergatan. På grund av solens närhet upplever vi den annorlunda. Vår sol innehåller mer än 99 % av solsystemets samlades massa och styr därför planeternas rörelser. Solens diameter är 109 gånger jordens. I solens kärna är temperaturen omkring femton miljoner grader. Dess yta är svalare, 6000 grader. I solens kärna reagerar vätgas och helium med varandra och skapar solens energi. Solen har precis som jordens atmosfär tre lager: fotosfär- ytan, kromosfär och koronan. Solen föddes för nästan fem miljarder år sedan och den har långsamt ökat i storlek och ljusstyrka som den också kommer att fortsätta att göra kommande miljarder år. Om en dryg miljard år kan den ökade solhettan börja leda till stora påfrestningar för jordelivet då jordens vatten förloras ut i rymden (www.sli.se).
Solen ser röd ut vid horisonten eftersom strålarna har blivit av med mycket av det blå ljuset och det kvarvarande ljuset blir då mest rött. Ljuset har en längre väg att gå på kvällen när solen börjat skymma och eftersom de blå ljusvågorna sprids fortare är de redan borta. Samma princip gäller mitt på dagen när himlen är blå eftersom vi ser det blå ljuset som sprids ner mot oss och det röda ljuset är mer synligt längre bort (Jönsson, 2003).
Historia
Vårt uppdrag utifrån läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är att ge eleverna ett övergripande perspektiv. Eleverna kan utveckla en beredskap inför framtiden och förmågan till dynamiskt tänkande genom att få ett historiskt perspektiv.
Euklides (-300 f. Kr.) skrev verket Optica och förklarade däri hur ljuset rör sig i raka linjer samt reflektionslagen. Dock påstod han felaktigt att ögat sänder ut strålar mot objekten man ser (Persson, 2007). Man var länge oense hur man egentligen såg. Numera finns inte dessa tankar kvar att människan sänder ut "synstrålar" (Jönsson & Hallstadius, 1987). Men de finns ändå kvar i vårt språk, t.ex. att "vi kastar blickar" eller uttryck som "ögat är själens spegel". Fysikerna kunde förvånande nog tidigt avskilja det fysikaliska ljuset från själva synintrycket. Långt in på 1500-talet trodde man att bilder från föremål åkte som på solens reflekterande ljus, ungefär som järnvägsvagnar på räls. Kepler och Newton förstod på 1600-talet att ögat i stället är en mottagare och för att kunna studera ljuset måste det vara mörkt. I ett mörkt rum lät så Newton en smal ljusstrimma träffa en prisma och voila, det vita ljuset delades i olika färger (Jönsson & Hallstadius, 1987). Under 1800-talet stod det klart att ljus var vågor och inte strålar som Newton hade sagt men Einstein visade 1905 att ljus kan beskrivas som en ström av partiklar, s k fotoner. Hur var det nu egentligen, var ljus strålar eller var det vågor? Enligt Niels Bohr (1913) kunde ljuset beskrivas som både och. När man vill beskriva en spegelbild av ljus används förklaringen som ett flöde av fotoner, d v s som strålpartiklar, men vid andra situationer t ex vid det färgskimmer som en oljefläck kan ge är det mer befogat att använda vågbeskrivningen (Jönsson & Hallstadius, 1987).
Liv
Precis som Sunhede (Muntlig kommunikation 2010-03-11) uttrycker är ljuset liv och har stor betydelse för fotosyntesen där gröna växter, alger och bakterier som är producenter medverkar. Fotosyntesen är koldioxid som tillsammans med vatten ger druvsocker och syre genom solljuset och klorofyllet. Ljus kan även produceras på annat sätt än från solen. Levande organismer kan det genom kemiska processer (bioluminiscens), exempelvis eldflugor.
Sunhede (Muntlig kommunikation 2010-03-11) menar att ögat är ett anatomiskt organ som gör att vi kan förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ återfinns i djurriket där graden vad som kan urskiljas växlar, där de enklaste varianterna enbart kan ses om det är mörkt eller ljust. Beroende på hur ögonen är placerade på djuren kan de få tredimensionella bilder som vi eller två olika separata bilder. Leddjuren som innefattar insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har fasettögon. Fasettögonen ger inte flera bilder som många tror, men de kan se i 360-gradigt synfält. Synen blir baserad på ett flertal bilder som har sammansmälts till en.
Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler och dessa kallas för tappar och stavar. De har samma metabolism (ämnesomsättning) och är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Stavarna är ljuskänsliga och fungerar i mörker, de kan däremot inte skilja på färger vilket gör att omgivningen får mindre färg ju mörkare det är. De har också svårt att skilja på detaljer och har därför dålig synskärpa. Tapparna däremot har då det är ljust stor synskärpa och detta förbättras ju tätare tapparna sitter. Tapparna finns i flera varianter som har olika känslighet för färg (våglängder av ljus), vilket gör att vi kan se färger. Det finns tre olika sorters tappar som har primärfärgerna, vilka är blå, röd och grön. Av dessa tre färger kan alla färgnyanser uppstå. När ljusstrålar når ögat på en människa bryts de av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. Om ögat är avslappnat bryts de strålar som kommer långt bort ifrån samman till en skarp bild som syns på näthinnan. När vi tittat på närmare föremål bryter ögat samman ljuset kraftigare för att få en skarp bild. Genom ackommodation kan linsen öka eller minska ljusbrytningen. Vid närsynthet och översynthet bryts ljuset samman till en bild som antingen hamnar före närhinnan som i första fallet eller bakom vid översynthet. Detta korrigeras genom att förändra brytningen genom linser som antingen är konkava eller konvexa (Sunhede, Muntlig kommunikation 2010-03-11).
Enligt Nilson (2004) är färgernas uppgift att göra omvärlden än mer synlig. Vi tar till oss mer information i en värld av färger än om vi enbart sett i en gråskala. Bland annat så har människor, fiskar och fåglar färgseende. Vissa insekter kan se färger men en skala som avviker från vår. Biet har ett färgspektrum som sträcker sig från det gula mot grönt och blått, förbi violett och ytterligare till ultraviolett – något vi inte kan göra. Med andra ord lockas inte biet av den röda färgen i vallmon utan av de svarta strimmorna som ses som ultravioletta.
Euklides (-300 f. Kr.) skrev verket Optica och förklarade däri hur ljuset rör sig i raka linjer samt reflektionslagen. Dock påstod han felaktigt att ögat sänder ut strålar mot objekten man ser (Persson, 2007). Man var länge oense hur man egentligen såg. Numera finns inte dessa tankar kvar att människan sänder ut "synstrålar" (Jönsson & Hallstadius, 1987). Men de finns ändå kvar i vårt språk, t.ex. att "vi kastar blickar" eller uttryck som "ögat är själens spegel". Fysikerna kunde förvånande nog tidigt avskilja det fysikaliska ljuset från själva synintrycket. Långt in på 1500-talet trodde man att bilder från föremål åkte som på solens reflekterande ljus, ungefär som järnvägsvagnar på räls. Kepler och Newton förstod på 1600-talet att ögat i stället är en mottagare och för att kunna studera ljuset måste det vara mörkt. I ett mörkt rum lät så Newton en smal ljusstrimma träffa en prisma och voila, det vita ljuset delades i olika färger (Jönsson & Hallstadius, 1987). Under 1800-talet stod det klart att ljus var vågor och inte strålar som Newton hade sagt men Einstein visade 1905 att ljus kan beskrivas som en ström av partiklar, s k fotoner. Hur var det nu egentligen, var ljus strålar eller var det vågor? Enligt Niels Bohr (1913) kunde ljuset beskrivas som både och. När man vill beskriva en spegelbild av ljus används förklaringen som ett flöde av fotoner, d v s som strålpartiklar, men vid andra situationer t ex vid det färgskimmer som en oljefläck kan ge är det mer befogat att använda vågbeskrivningen (Jönsson & Hallstadius, 1987).
Liv
Precis som Sunhede (Muntlig kommunikation 2010-03-11) uttrycker är ljuset liv och har stor betydelse för fotosyntesen där gröna växter, alger och bakterier som är producenter medverkar. Fotosyntesen är koldioxid som tillsammans med vatten ger druvsocker och syre genom solljuset och klorofyllet. Ljus kan även produceras på annat sätt än från solen. Levande organismer kan det genom kemiska processer (bioluminiscens), exempelvis eldflugor.
Sunhede (Muntlig kommunikation 2010-03-11) menar att ögat är ett anatomiskt organ som gör att vi kan förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ återfinns i djurriket där graden vad som kan urskiljas växlar, där de enklaste varianterna enbart kan ses om det är mörkt eller ljust. Beroende på hur ögonen är placerade på djuren kan de få tredimensionella bilder som vi eller två olika separata bilder. Leddjuren som innefattar insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har fasettögon. Fasettögonen ger inte flera bilder som många tror, men de kan se i 360-gradigt synfält. Synen blir baserad på ett flertal bilder som har sammansmälts till en.
Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler och dessa kallas för tappar och stavar. De har samma metabolism (ämnesomsättning) och är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Stavarna är ljuskänsliga och fungerar i mörker, de kan däremot inte skilja på färger vilket gör att omgivningen får mindre färg ju mörkare det är. De har också svårt att skilja på detaljer och har därför dålig synskärpa. Tapparna däremot har då det är ljust stor synskärpa och detta förbättras ju tätare tapparna sitter. Tapparna finns i flera varianter som har olika känslighet för färg (våglängder av ljus), vilket gör att vi kan se färger. Det finns tre olika sorters tappar som har primärfärgerna, vilka är blå, röd och grön. Av dessa tre färger kan alla färgnyanser uppstå. När ljusstrålar når ögat på en människa bryts de av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. Om ögat är avslappnat bryts de strålar som kommer långt bort ifrån samman till en skarp bild som syns på näthinnan. När vi tittat på närmare föremål bryter ögat samman ljuset kraftigare för att få en skarp bild. Genom ackommodation kan linsen öka eller minska ljusbrytningen. Vid närsynthet och översynthet bryts ljuset samman till en bild som antingen hamnar före närhinnan som i första fallet eller bakom vid översynthet. Detta korrigeras genom att förändra brytningen genom linser som antingen är konkava eller konvexa (Sunhede, Muntlig kommunikation 2010-03-11).
Enligt Nilson (2004) är färgernas uppgift att göra omvärlden än mer synlig. Vi tar till oss mer information i en värld av färger än om vi enbart sett i en gråskala. Bland annat så har människor, fiskar och fåglar färgseende. Vissa insekter kan se färger men en skala som avviker från vår. Biet har ett färgspektrum som sträcker sig från det gula mot grönt och blått, förbi violett och ytterligare till ultraviolett – något vi inte kan göra. Med andra ord lockas inte biet av den röda färgen i vallmon utan av de svarta strimmorna som ses som ultravioletta.
Persson (2004) menar att om inte solen fanns skulle det vara helt kolsvart på jorden och allt liv skulle ta slut. Ljuskällor som solen, eld, lampor och stearinljus ses för att de sänder ut ljus. Andra saker blir synliga genom att de reflekterar ljuset från någon av de nämnda ljuskällorna. Ljuset studsar mot föremålen och reflekteras sedan in i vårt öga så att vi kan se. Ljuset kan ha en hastighet på 300 000 km/sek i jämförelse med ljudet som bara hinner 340 meter på samma tid. När det åskar blir därför blixten synlig långt tidigare än vad åskmullret hörs. Mot en spegel så reflekteras strålarna precis i samma vinkel som de studsar in, vilket gör att en spegelbild blir synlig.
Teknik
När materia får ljusstrålar på sig antingen från solen eller från elektrisk energi reflekteras det ljus som redan producerats tillbaka. Den materia som inte själv är en ljuskälla får sin färg genom en process som kallas för subtraktiv färgblandning. När sedan ljusstrålarna träffar materian absorberas vissa av ljusets färger och reflekterar tillbaka andra som då till exempel det gröna bladet som absorberar alla färger förutom just den gröna som reflekteras.
Genom att använda ett spektroskop går det att dela upp de färger som reflekteras. När en röd paprika blir synlig i spektroskopet visas bara röd färg menas en gul paprika uppvisar både röd och grön färg som då de blandas ger kulören gul (Vetenskapen i närbild, 1992).
Det vita solljuset består egentligen av en hel massa färger. Vi ser det bara om vi har en genomskinlig yta som en regndroppe eller en prisma. Eftersom färgerna har olika våglängder ändras ljusets hastighet olika mycket vid övergången till glaset i prisman och det vita ljuset delas upp (Elfström m.fl., 2008). Newton var den forskare som upptäckte denna teknik som synliggjorde det optiska fenomenet (Jönsson och Hallstadius, 1987).
Ingelstam (Ginner & Mattsson, 1996) belyser hur vi kan göra det moderna samhället mer tydlig i undervisningen genom tre olika tillvägagångssätt. Det historiska perspektivet, kan hjälpa till att se teknikens ändamål från start och genom tiden som gått. Vardagstekniken, där den enkla detaljen hjälper till att längre fram få syn på ett mer omfattande system. Utgångspunkten, att utifrån helheten utforska del för del mer ingående. Dessa tre perspektiv finns även att återfinna i kursplanen för teknik (skolverket, 2008).
När materia får ljusstrålar på sig antingen från solen eller från elektrisk energi reflekteras det ljus som redan producerats tillbaka. Den materia som inte själv är en ljuskälla får sin färg genom en process som kallas för subtraktiv färgblandning. När sedan ljusstrålarna träffar materian absorberas vissa av ljusets färger och reflekterar tillbaka andra som då till exempel det gröna bladet som absorberar alla färger förutom just den gröna som reflekteras.
Genom att använda ett spektroskop går det att dela upp de färger som reflekteras. När en röd paprika blir synlig i spektroskopet visas bara röd färg menas en gul paprika uppvisar både röd och grön färg som då de blandas ger kulören gul (Vetenskapen i närbild, 1992).
Det vita solljuset består egentligen av en hel massa färger. Vi ser det bara om vi har en genomskinlig yta som en regndroppe eller en prisma. Eftersom färgerna har olika våglängder ändras ljusets hastighet olika mycket vid övergången till glaset i prisman och det vita ljuset delas upp (Elfström m.fl., 2008). Newton var den forskare som upptäckte denna teknik som synliggjorde det optiska fenomenet (Jönsson och Hallstadius, 1987).
Ingelstam (Ginner & Mattsson, 1996) belyser hur vi kan göra det moderna samhället mer tydlig i undervisningen genom tre olika tillvägagångssätt. Det historiska perspektivet, kan hjälpa till att se teknikens ändamål från start och genom tiden som gått. Vardagstekniken, där den enkla detaljen hjälper till att längre fram få syn på ett mer omfattande system. Utgångspunkten, att utifrån helheten utforska del för del mer ingående. Dessa tre perspektiv finns även att återfinna i kursplanen för teknik (skolverket, 2008).
Ämnesdidaktik
Wickman och Persson (2009) skriver om den vetenskapliga metoden som ett sätt att lära sig naturvetenskap. Det finns också många olika metoder och sätt att gå tillväga i den naturvetenskapliga ämnesdidaktiken. Man kan till exempel utifrån enskilda observationer komma fram till vad som är sant (induktion). Såsom Newton troligtvis gjorde när han för femtioelfte gången lät en smal ljusstrimma träffa en prisma och det vita ljuset delades i olika färger (Jönsson & Hallstadius, 1987). Men hur länge måste man observera för att det ska anses säkert och riktigt? En man vid namn Karl Popper ansåg däremot att forskning går ut på att kunna visa att hypoteser är falska och att den enda säkra metoden också är den logiska (Wickman & Persson, 2009). Vi vet med andra ord vad som inte är sant vilket också innebär att Poppers vetenskapliga metod bara blir till hälften given för vi vill ju med säkerhet också veta vad som är sant. Utifrån elevernas egna undersökningar kan kunskap främjas och ge dem ett ökat engagemang. De undersökningar och laborationer som sker i skolan ska utgå ifrån elevernas frågor (Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri, 2006).
Wickman och Persson (2009) menar att det är viktigt att höra vad eleverna tror ska hända och varför de tror det, innan man gör ett experiment i skolan. De får en möjlighet att prova olika alternativa lösningar och kan sortera bort det som inte höll, samtidigt som de vet mer efteråt. Just regnbågsfenomenet har en så abstrakt förklaring att det kändes svårt att under en lektion förklara något så avancerat som ljusstrålarnas reflektion mot vattendropparna. Kanske skulle vårt mål, att eleverna ska få en förståelse för att vitt ljus innehåller regnbågens färger, kunna nås om vi undervisade om regnbågen under en längre tid? Som ett tematiskt arbete där de olika kringteorierna också kunde diskuteras och få mer utrymme. Det kanske skulle ge eleverna en vidare syn på själva fenomenet. Så har det i alla fall känts för oss, vi lärarstudenter, när vi arbetat med den här uppgiften. Varför inte ta lärdom av det?
När vi arbetade med vårt tema regnbågen, utkristalliserades en mycket vidare vetskap om hur regnbågen har påverkat människans utveckling och kunskap inom alla de fyra delarna, materia, energi, liv och teknik. Regnbågen är inte bara en regnbåge, den är så mycket mer! Vi fann också att det som Sjöberg (2005) redogör för, om de tre dimensionerna: som produkt, process och som social institution, blev synliga inom det här arbetet.
1. Regnbågen som produkt
Wickman och Persson (2009) menar att det är viktigt att höra vad eleverna tror ska hända och varför de tror det, innan man gör ett experiment i skolan. De får en möjlighet att prova olika alternativa lösningar och kan sortera bort det som inte höll, samtidigt som de vet mer efteråt. Just regnbågsfenomenet har en så abstrakt förklaring att det kändes svårt att under en lektion förklara något så avancerat som ljusstrålarnas reflektion mot vattendropparna. Kanske skulle vårt mål, att eleverna ska få en förståelse för att vitt ljus innehåller regnbågens färger, kunna nås om vi undervisade om regnbågen under en längre tid? Som ett tematiskt arbete där de olika kringteorierna också kunde diskuteras och få mer utrymme. Det kanske skulle ge eleverna en vidare syn på själva fenomenet. Så har det i alla fall känts för oss, vi lärarstudenter, när vi arbetat med den här uppgiften. Varför inte ta lärdom av det?
När vi arbetade med vårt tema regnbågen, utkristalliserades en mycket vidare vetskap om hur regnbågen har påverkat människans utveckling och kunskap inom alla de fyra delarna, materia, energi, liv och teknik. Regnbågen är inte bara en regnbåge, den är så mycket mer! Vi fann också att det som Sjöberg (2005) redogör för, om de tre dimensionerna: som produkt, process och som social institution, blev synliga inom det här arbetet.
1. Regnbågen som produkt
All fakta som vi, lärarstudenter, har studerat om själva fenomenet har gjort oss till experter på regnbågen och vi kan redogöra för tillblivelsen av själva fenomenet. Det är dock väldigt tydligt hur barn tänker olika beroende på om de är i förskola eller i skola. I förskolan var de ivriga att berätta vad de trodde och tyckte. Många av deras tankar var väldigt intressanta och väldigt logiska och faktiskt rätt. De hade inte svårt med att komma på idéer och tankar. I skolan däremot upplevdes det hur eleverna kände en press att svara rätt. De ville inte komma med vad de trodde eller spontant tänkte. Här handlade det om att svara rätt på frågan. Kanske beror det på läraren som formulerar frågan men skillnaden var tydlig. Deras fantasi på något sätt sinar bort på bekostnad av att rätt svar är det enda som är viktigt, det rationella tänkandet. Här kan läraren påvisa för barn och elever att det man tänkt utifrån sin fantasi faktiskt inte var helt fel utan en bit på rätt väg och att det får bidra till deras lärande. Med hjälp av pedagogens handledning och utifrån deras erfarenheter kopplar vi det till deras eget lärande. Hur tas frågorna som vi lärare ställer till eleverna emot? Kanske bör vi som lärare ställa oss frågan hur vi själva ska undervisa för att alla ska förstå? Att reflektera över den egna undervisningen kanske inte är så lätt men behövligt ibland.
2. Regnbågen som process
2. Regnbågen som process
Det som barnen får uppleva när de experimenterar har även de stora teoretikerna, Newton och Einstein upplevt. Men ofta när människan upptäcker något nytt som ger svar på en fråga så kommer flera nya frågor. Dessa är viktiga för oss lärare att fånga upp och gå vidare med. Vi måste låta barnens/elevernas egen process visa vägen för hur vi fortsätter lägga upp vår undervisning. Det innebär både innehåll och vilka metoder som vi anser oss behöva använda. Små barn har ofta helt egna tankar om hur saker och ting hänger samman. Men när vi ska förklara saker för barn/elever, hur ska vi tänka då, framåt eller bakåt? Jönsson (2003) berättar om att de gamla grekerna hade en ändamålsinriktad förklaring: om ett barn frågade varför det ligger ett ekollon här skulle man ha svarat: "Det ligger här för att det skall växa upp en ek." I dag kanske du naturligt svarar att: "det är för att det står en ek här och det är den som tappat ekollonet." Vår nutida tanke är mer orsaksbunden. Det är endast i tankar kring teknik som vi har ett "för att"-perspektiv. Jönsson (2003) frågar sig om vi kanske i naturvetenskapliga sammanhang skulle nå en bättre kunskap om vi forskade efter avsikter i stället för orsaker? Kanske det skulle vara bättre för vår jord?
3. Regnbågen som social institution
3. Regnbågen som social institution
Vad har upptäckten om fenomenet lett till i vårt samhälle? Som en länk till vad Newton för så länge sedan upptäckte om det vita ljusets spridning har vi i dag fått en oerhört avancerad optisk teknik. Ginner & Mattson (1996) hävdar att det krävs en förhöjd kunskapsnivå vad gäller teknikfrågor för att vi skall kunna diskutera och värdera teknik. Då kan teknikens värde prövas först innan samhället tar emot den, innan vi väver in den i samhället och gör den till något vardagligt som vi inte kan komma ifrån. Det blir då den offentliga diskussionen som styr om teknikens vardande istället för de mäktiga intressegruppernas påverkan. Den nya generationen är mycket kunnig i hur man använder teknik men de har inte så mycket insikter i hur saker och ting fungerar. Ginner & Mattson (1996) menar att naturvetenskap och teknik är två skilda kunskapsområden men att det finns ett ömsesidigt beroende av dem.
Andersson (2008) menar att läroplanen har två huvudsyften vad gäller naturkunskap och dessa är: som lärare måste vi få eleverna intresserade av naturkunskap och förmå dem att skapa kunnande om arbetssätt, begrepp samt teorier. Den andra punkten är att vi som lärare måste bidra med kunskap till eleverna så att de kan orientera sig i den komplexa omvärlden. En elev måste kunna förstå att allt man gör, påverkar hela världen och att hela jorden är ett stort kretslopp. För att uppnå denna förståelse hos eleverna kan läraren använda sig av ett laborativt arbetssätt som är knutet till elevernas egen livserfarenhet så att de kan finna meningen med det de gör.
Andersson (2008) menar att läroplanen har två huvudsyften vad gäller naturkunskap och dessa är: som lärare måste vi få eleverna intresserade av naturkunskap och förmå dem att skapa kunnande om arbetssätt, begrepp samt teorier. Den andra punkten är att vi som lärare måste bidra med kunskap till eleverna så att de kan orientera sig i den komplexa omvärlden. En elev måste kunna förstå att allt man gör, påverkar hela världen och att hela jorden är ett stort kretslopp. För att uppnå denna förståelse hos eleverna kan läraren använda sig av ett laborativt arbetssätt som är knutet till elevernas egen livserfarenhet så att de kan finna meningen med det de gör.
Didaktiska upptäckter utifrån våra lektioner
När intervjuerna gjordes till concept cartoon fick vi reda på elevernas kunskaper för att sedan utgå från dessa när lektionsplaneringen skapades. Det var ett bra sätt att utgå ifrån concept cartoon där barnen/eleverna kunde vidareutveckla sina tankar och vågade att ytterligare reflektera. Ett intresse väcktes hos dem att höra andra barns tankar och idéer. Det gav upprinnelse till många diskussioner och utbyte av erfarenheter. Det var roligt att arbeta utifrån experiment där barn och elever själva fick möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Regnbågen ficks fram genom att använda overhead och en vattenskål eller prisma och ficklampa. Eleverna fick även göra var sin färgsnurra för att synliggöra att det blev vitt när färgerna blandades. Vi satte som mål att eleverna i åk 1 skulle förstå att vitt ljus innehåller regnbågens färger. I efterhand funderade vi på om detta kan ha varit ett för högt mål för vissa elever. Det kan även ha berott på hur vi framställde lektionerna/samlingarna och på deras förförståelse. Vi har lärt oss att barn och elever har lättare att förstå det konkreta och just regnbågen blir väldigt abstrakt. Miljön utgör en viktig faktor när lektioner och samlingar ska organiseras. Vad finns det för utrymme och vad har vi för material att använda? Vi upptäckte att det kan vara en skillnad på att få sätta sin personliga pedagogiska prägel under en hel dag än att endast vara närvarande under en lektion. Förmånen som finns när eleverna möts under en hel dag är det personliga mötet och uppstarten på morgonen. Dessutom kan frågor som uppstår under dagen bemötas och diskuteras och förklaras vidare.
När vi läst om regnbågen och dess kringteorier och haft våra lektioner inser vi relevansen av att läsa brett. Frågor som uppstod under lektionerna kunde besvaras och eleverna kunde utmanas ytterligare efter deras förmåga.
Referenser:
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
CWK Gleerups Utbildningscentrum AB. (1999). Regn. Gleerups Förlag: Malmö.
Ginner, T & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, B. (2003) På tal om fysik. Brombergs Bokförlag.
Jönsson, B och Hallstadius H. (1987). Optik. Studentlitteratur: Lund.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information.
Nilsons, KG. (2004). Färglära. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Persson, H. (2004). Boken om fysik och kemi. Örebro: Ljungföretagen Tryckeri AB.
Persson, J. (2007). Vågrörelselära, akustik och optik. Studentlitteratur: Lund.
Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskap i Närbild. (1992). Ljus Från solgudar till laserljus, hologram och rymdljus - ljuset i närbild. Bonniers Juniorförlag AB: Stockholm.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.
Internetadresser:
Cinebox Media. (2000). Vill du veta mer om solen. Tillgänglig på Internet: http://www.sli.se/prodimages/00/media/CIN/1132%20vill%20du%20veta%20mer%20om%20solen.pdf (Hämtad 2 April -10).
SMHI. (2009). Regnbåge. Tillgänglig på Internet: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regnbage-1.3891 (Hämtad 27 Mars -10).
När intervjuerna gjordes till concept cartoon fick vi reda på elevernas kunskaper för att sedan utgå från dessa när lektionsplaneringen skapades. Det var ett bra sätt att utgå ifrån concept cartoon där barnen/eleverna kunde vidareutveckla sina tankar och vågade att ytterligare reflektera. Ett intresse väcktes hos dem att höra andra barns tankar och idéer. Det gav upprinnelse till många diskussioner och utbyte av erfarenheter. Det var roligt att arbeta utifrån experiment där barn och elever själva fick möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande. Regnbågen ficks fram genom att använda overhead och en vattenskål eller prisma och ficklampa. Eleverna fick även göra var sin färgsnurra för att synliggöra att det blev vitt när färgerna blandades. Vi satte som mål att eleverna i åk 1 skulle förstå att vitt ljus innehåller regnbågens färger. I efterhand funderade vi på om detta kan ha varit ett för högt mål för vissa elever. Det kan även ha berott på hur vi framställde lektionerna/samlingarna och på deras förförståelse. Vi har lärt oss att barn och elever har lättare att förstå det konkreta och just regnbågen blir väldigt abstrakt. Miljön utgör en viktig faktor när lektioner och samlingar ska organiseras. Vad finns det för utrymme och vad har vi för material att använda? Vi upptäckte att det kan vara en skillnad på att få sätta sin personliga pedagogiska prägel under en hel dag än att endast vara närvarande under en lektion. Förmånen som finns när eleverna möts under en hel dag är det personliga mötet och uppstarten på morgonen. Dessutom kan frågor som uppstår under dagen bemötas och diskuteras och förklaras vidare.
När vi läst om regnbågen och dess kringteorier och haft våra lektioner inser vi relevansen av att läsa brett. Frågor som uppstod under lektionerna kunde besvaras och eleverna kunde utmanas ytterligare efter deras förmåga.
Referenser:
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
CWK Gleerups Utbildningscentrum AB. (1999). Regn. Gleerups Förlag: Malmö.
Ginner, T & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, B. (2003) På tal om fysik. Brombergs Bokförlag.
Jönsson, B och Hallstadius H. (1987). Optik. Studentlitteratur: Lund.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information.
Nilsons, KG. (2004). Färglära. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Persson, H. (2004). Boken om fysik och kemi. Örebro: Ljungföretagen Tryckeri AB.
Persson, J. (2007). Vågrörelselära, akustik och optik. Studentlitteratur: Lund.
Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskap i Närbild. (1992). Ljus Från solgudar till laserljus, hologram och rymdljus - ljuset i närbild. Bonniers Juniorförlag AB: Stockholm.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.
Internetadresser:
Cinebox Media. (2000). Vill du veta mer om solen. Tillgänglig på Internet: http://www.sli.se/prodimages/00/media/CIN/1132%20vill%20du%20veta%20mer%20om%20solen.pdf (Hämtad 2 April -10).
SMHI. (2009). Regnbåge. Tillgänglig på Internet: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regnbage-1.3891 (Hämtad 27 Mars -10).
fredag 23 april 2010
Solens energi
Hej!
Jag hittade en film på solen som NASA har tagit. Man får sig en riktigt närbild av solen!
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article7001275.ab
Jag hittade en film på solen som NASA har tagit. Man får sig en riktigt närbild av solen!
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article7001275.ab
tisdag 20 april 2010
Samling i förskolan
Det är ett uppskattat moment att utgå ifrån en concept cartoon och de blir nyfikna på vad andra barn kan ha sagt. Det öppnar upp för möjligheter att diskutera där de berättar sina erfarenheter och om de tror att det stämmer. Experimentet gör även det att barnen blir engagerade och jag får många förslag på hur vi kan skapa en regnbåge, exempelvis genom att inne spruta vatten så att det blir som det regnar. Experimentet gjordes med hjälp av overhead och vattenskål och barnen letar spänt efter regnbågen. Den dyker upp i litet format på matten men det blir en stor i taket.
För en pojke är det lite svårare att förstå att regnbågen inte går att få tag i. Visserligen känns inte den på mattan men är den gjord av regn så borde man ju bli blöt vid beröring. En pojke kom på att de hade plastpaljetter i färg (röd, gul och blå) vilka de fick stoppa ner i vattnet. Nya upptäckter gjordes när färgerna blandades. Detta gav upphov till experiment senare under dagen där paljetterna lades direkt på overheaden och de fick chans att själva upptäcka och laborera. Efter samlingen var det dags för frukt menas sagan om Albin och regnbågen lästes.
För en pojke är det lite svårare att förstå att regnbågen inte går att få tag i. Visserligen känns inte den på mattan men är den gjord av regn så borde man ju bli blöt vid beröring. En pojke kom på att de hade plastpaljetter i färg (röd, gul och blå) vilka de fick stoppa ner i vattnet. Nya upptäckter gjordes när färgerna blandades. Detta gav upphov till experiment senare under dagen där paljetterna lades direkt på overheaden och de fick chans att själva upptäcka och laborera. Efter samlingen var det dags för frukt menas sagan om Albin och regnbågen lästes.
måndag 19 april 2010
Regnbågen!
Skolan
I Skolan hade jag planerat att ha min lektion om regnbågen, men fick däremot ta hand om hela klassen, hela dagen utan min handledare eller någon annan pedagog. Handladren och assistenten var sjuka och ingen annan kunde hoppa in. Det var riktigt roligt men utmanande! Jag fick verkligen smaka på hur det är att vara lärare!
Regnbågslektion på skolan gick riktigt bra tycker jag! Eleverna var inspirerade men också intresserade av vad de fick lära sig! Regnbågen, hur kommer det sig att vi kan se den ibland? Varför? Ah, det är relevanta frågor som inte skall tas med en klackspark utan som skall kunna förklara för eleverna på ett sådant sätt som drar deras uppmärksamhet till ämnet! Det som eleverna tyckte var roligt var experimentet men också färgsnurrorna som de fick göra! I skolan gick det bra och det jag hade planerat hann jag även med. Det kändes verkligen som att både eleverna men också jag fick något av detta! De fick kunskap om regnbågen, jag fick kunskap om hur man som lärare kan hålla en naturkunskapslektion som skapar intresse!
I förskolan gick det dock inte riktigt lika smidigt. Det var barn från 2- 5 år. De hade precis haft samling och de orkade varken sitta eller lyssna för länge. Det gick rätt fort men det var en pojke som blev fascinerad av berättelsen om regnbågen vilket var roligt att höra. De tyckte om experimentet men det var lite svårt för vissa att sitta och titta, utan vissa barn ville hela tiden ta på skålen med vatten som stod på overheaden och det var lite svårt att ha kontroll på allt. Jag hade föredragit att få haft detta under deras samling men pedagogerna tänkte att de först skulle hinna ta sin frukt och ha lite samling innan jag kom. Så är det! Man får ta det man får för tillfället, det blir ändå på ett annat sätt när man väl är i verksamheten. Det är också svårt att veta hur barnen är när man endast har varit där få dagar och med några år mellan barnen.
Teknik i skolan/förskolan
Jag kontaktade skolan och undrade om de hade någon overhead till mitt experiment om regnbågen? Ja, blev svaret, men den används inte så vi vet inte om den fungerar. Tyvärr fungerade den inte så det blev därför inte någon overhead. Nu gick det bra ändå men jag kan inte låta bli att fundera på hur fort användarteknik blir omodern teknik!
Kanske overheadapparaten känns gammal eftersom det nu finns förnyad teknik som fungerar snabbare och är mycket smidigare att använda. Men kan inte den gamla tekniken bli till förnybar teknik? Det vill säga att vi använder overheadapparaten till något annat än vad den från början var tänkt för. Ändamålet helgar ju medlen sägs det ju. Vi har ju sett hur både Anna-Stina Ahlrik och Bengt Drath i sina teknik- respektive matematikföreläsningar använt overhead till att laborera med skuggor. Sedan är väl bra att ha en variation av presentationsteknik när man vill visa fram något. Jag har många gånger känt en befriande känsla när föreläsaren på högskolan använder sig av overhead istället för en i raden av alla Power Point-presentationer.
På min VFU-skola används en form av återanvändningsteknik av inlärningsmaterial som sparar mycket papper. Barnen får inplastade pappersblad med uppgifter inplanerade för aktuell vecka, de använder overhead-tuschpennor, att skriva med. Efter att ha visat den färdiga uppgiften för en lärare torkar de bara av det plastade papperet med en våt trasa.
På den förskola jag har besökt har de större barnen varit intresserade av klockan som tekniskt hjälpmedel, hur den ser ut och fungerar. Därför har barnen gjort egna urtavlor med minut- och timvisare på. Vid flertalet tillfällen går de igenom klockans delar och vilken funktion de har. Denna tekniska information stressas inte fram utan får smälta in successivt i barnens medvetande och i deras egen takt. Ett annat tekniskt sätt att visa på det naturvetenskapliga fenomenet: naturens nedbrytning, är kompostering samt återvinning. Denna teknik används ofta inom förskolan. Det är en klar fördel att ha en kompost på gården och/eller ett ställe att sortera skräp på för att redan tidigt kunna påvisa för små barn vad som är bra och inte så bra för naturen. Det ger också en ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, 2006, s. 31)
Slutligen, för att föra fram teknik som ämne tror jag att det är viktigt att vi mer benämner det vi gör och på vilka sätt vi använder saker som teknik och att se på teknik ur olika perspektiv, både förr och nu. Lars Ingelstam belyser hur vi kan göra det moderna samhället lite mer tydlig i undervisningen genom tre olika tillvägagångssätt. Det historiska perspektivet, kan hjälpa till att se teknikens ändamål från start och genom tiden som gått. Vardagstekniken, där den enkla detaljen hjälper till att längre fram få syn på ett mer omfattande system. Utgångspunkten, att utifrån en helhet därefter utforska del för del mer ingående (Ginner & Mattsson, 1996).
Kanske overheadapparaten känns gammal eftersom det nu finns förnyad teknik som fungerar snabbare och är mycket smidigare att använda. Men kan inte den gamla tekniken bli till förnybar teknik? Det vill säga att vi använder overheadapparaten till något annat än vad den från början var tänkt för. Ändamålet helgar ju medlen sägs det ju. Vi har ju sett hur både Anna-Stina Ahlrik och Bengt Drath i sina teknik- respektive matematikföreläsningar använt overhead till att laborera med skuggor. Sedan är väl bra att ha en variation av presentationsteknik när man vill visa fram något. Jag har många gånger känt en befriande känsla när föreläsaren på högskolan använder sig av overhead istället för en i raden av alla Power Point-presentationer.
På min VFU-skola används en form av återanvändningsteknik av inlärningsmaterial som sparar mycket papper. Barnen får inplastade pappersblad med uppgifter inplanerade för aktuell vecka, de använder overhead-tuschpennor, att skriva med. Efter att ha visat den färdiga uppgiften för en lärare torkar de bara av det plastade papperet med en våt trasa.
På den förskola jag har besökt har de större barnen varit intresserade av klockan som tekniskt hjälpmedel, hur den ser ut och fungerar. Därför har barnen gjort egna urtavlor med minut- och timvisare på. Vid flertalet tillfällen går de igenom klockans delar och vilken funktion de har. Denna tekniska information stressas inte fram utan får smälta in successivt i barnens medvetande och i deras egen takt. Ett annat tekniskt sätt att visa på det naturvetenskapliga fenomenet: naturens nedbrytning, är kompostering samt återvinning. Denna teknik används ofta inom förskolan. Det är en klar fördel att ha en kompost på gården och/eller ett ställe att sortera skräp på för att redan tidigt kunna påvisa för små barn vad som är bra och inte så bra för naturen. Det ger också en ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, 2006, s. 31)
Slutligen, för att föra fram teknik som ämne tror jag att det är viktigt att vi mer benämner det vi gör och på vilka sätt vi använder saker som teknik och att se på teknik ur olika perspektiv, både förr och nu. Lars Ingelstam belyser hur vi kan göra det moderna samhället lite mer tydlig i undervisningen genom tre olika tillvägagångssätt. Det historiska perspektivet, kan hjälpa till att se teknikens ändamål från start och genom tiden som gått. Vardagstekniken, där den enkla detaljen hjälper till att längre fram få syn på ett mer omfattande system. Utgångspunkten, att utifrån en helhet därefter utforska del för del mer ingående (Ginner & Mattsson, 1996).
Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.
söndag 18 april 2010
Samling i förskolan den 14 april 2010
Gruppen bestod av fem barn, tre femåringar och två fyraåringar. Jag använde vår Concept cartoon-bild och gick igenom vad barn tidigare sagt om regnbågen. De höll med om att regnbågen kommer när det regnat och att solen brukar skina också. De reflekterade över bildens regnbåge och över att den inte var tillräckligt böjd som den är i verkligheten. Är det de barnen som sagt det här, frågade en liten flicka och syftade på den tecknade bilden. Jag berättade att förr i tiden trodde man att regnbågen var en bro som gick ända fram till himlen och att det fanns en skatt i slutet av den. Jag frågade barnen om de trodde att det fanns en skatt i slutet av regnbågen? Men nej, det trodde de inte att det fanns. Men kanske någon har grävt ned en skatt, sa en flicka. Eller kanske om man kan trolla fram en skatt? Jag frågade om de trodde jag kunde trolla fram en regnbåge inomhus? Eller flera små regnbågar? Näe, skrek barnen medan de skakade på huvudet.
För att synliggöra för barnen vilka faktorer som spelar in i regnbågsfenomenet hade jag bestämt mig för att dramatisera fram alla faktorerna. Jag plockade fram min lampa som skulle föreställa solen och ett moln föreställande fullt med regn som började droppa. Jag tog fram en prisma som jag förklarade var som en vattendroppe fast större. När det regnat är luften full av dessa små vattendroppar, sa jag. Titta nu, när solen dyker fram ur molnet (lampan kom fram igen). Ser ni regnbågens färger! Min observatör, Christine, bistod mig snällt och vinklade prisman mot den riktiga solen som turligt tittade fram. Det är rött, blått och grönt, tyckte barnen. Jag ser också gult, sa ett barn.
Därefter fick barnen rita sina egna regnbågar medan jag läste en bok, Albin och regnbågen (Löfgren, 1983). En pojke blev så fascinerad av sagan att han slutade måla/rita och endast lyssnade istället. Det skall bli spännande att höra vad barnen tog till sig under samlingen.
Referens:
Löfgren, U. (1983). Albin och regnbågen. Stockholm: AVE/Gebers.
Lektionstillfället i skolan den 9 april 2010.
Jag började med en dikt om varför alla färger förändrades när solen gått ned. Vilket ledde till att vi pratade lite om solen: hur stor den är jämfört med jorden och varför den är så stark och svår att se på. Det märktes att eleverna tidigare arbetat med rymden, de visste till exempel att solen var 5 miljarder år gammal och att den är en stjärna. Jag använde en färgglad bild för att visa på hur färgerna förändras vartefter hur solen går upp och ned. Efter påpekandet att det är solen som styr över hur vi ser färger på vår jord gick jag över till regnbågen. Jag använde vår concept cartoon-fråga: Hur kan det komma sig att vi kan se regnbågen på himlen ibland? Jag glömde dock använda vår bild med alla kommentarerna men det gick bra ändå, eleverna hade många uppslag. De kom fram till att det behöver regna för att regnbågen skall dyka upp. Jag antecknade på whiteboard-tavlan: regn-vatten. Och solen brukar lysa också, sa en elev. Jag skrev sol på tavlan och frågade dem om vi inte skulle försöka göra en regnbåge inomhus. Vad behöver vi då? Vi behöver en massa vattenkannor och sol, sa då en elev. Men det finns ingen sol idag, påpekade jag för klassen, det var mulet och regnigt. Hur ska vi göra då? Man kan använda kraftlampor, sa en pojke fundersamt. Kraftlampor, frågade jag, vad är det för något? Det är stora lampor som finns på fotbollsplaner och sådant, svarade eleven. Jaha, som strålkastare? Han nickade, ivrigt. Jag har med mig en lampa, sa jag, ska vi titta om det funkar med den?
Jag använde mig av en glasskål, spegel och lampa och försökte hitta rätt vinkel. Tyvärr gick det inte så bra som det gjorde vid försöket hemmavid. Men eleverna gjorde andra upptäckter, de hittade mönster som formats av vattnet. Åh, en stjärnhimmel, uttryckte en elev det. Med lampan riktad mot en prisma fick vi till små miniregnbågar på en vit duk. Stort jubel utbröt då vi äntligen lyckades få till lite regnbågsfärger. Jag frågade vilka färger de kunde upptäcka. Röd, blå, grön och gul, svarade eleverna. Efter experimenten delade jag ut färgsnurror till eleverna och förklarade att de skulle måla in regnbågens färger i de olika fälten. I varje fält hade jag skrivit en bokstav (ur ROGGBIV) till hjälp för barnen. Jag skrev på tavlan ROGGBIV och vilka färger som representerade varje bokstav. Med hjälp av den rubriken kunde barnen få syn på att det fanns fler färger än de fyra de redan uppmärksammat.
Ibland går det inte som man tänkt men det behöver inte betyda att något blir misslyckat. Det kan istället vara bra att visa för barn/elever att det inte alltid är enkelt att utforska något. Samtidigt stegrades både spänningen och engagemanget hos eleverna. Hur gick det då med måluppfyllelsen? Det ska bli intressant att höra vad som fastnade och hur elevernas eftertankar låter.
torsdag 15 april 2010
Regnbågslektion
Idag hade jag lektion om regnbågen med 19 elever i åk 1. Vi diskuterade gemensamt det som var skrivet på vår Concept Cartoon och eleverna berättade deras erfarenheter kring regnbågen. Concept Cartoon var ett bra sätt att börja lektionen och det verakde stimulera elevernas tankar och idéer. Samtal gick om det verkligen behövde regna just här eller om det kunde regna längre bort där regnbågen syntes. Några hade gjort upptäckter och en pojke berättade om att regnbågen blev synlig när han stod och tvättade cykeln.
Alla elever var tämligen säkra över att det behövdes sol och regn för att regnbågen skulle kunna ses, vilket gjorde att vi pratade något mer kring det andra konkreta målet. För att eleverna skulle få en förståelse för att det vita ljuset innehåller alla sju färger ritades en regndroppe på tavlan som solen sken på. De fick en förklaring att när strålarna studsar eller reflekteras kommer de åter och sprids då ut i flera färger. För att detta skulle bli synligt gjorde sett experiment där regnbågen kom fram. Under experimentet fick eleverna ge förslag på hur skålen skulle se ut och de kom fram till att de skulle vara vatten i skålen.
För att ytterligare möjliggöra en förståelse fick de göra färgsnurror som då de snurrade blev vita av att alla färger blandades samman. I efterhand hade det eventuellt varit bättre om eleverna själva fick göra denna upptäckt istället för att diskutera detta innan. Under tiden som de målade färgsnurrorna berättades en indiansk myt där regnbågen skapas för att vara en himmel åt blommorna.
Det var en rolig lektion att hålla och det ska bli intressant att få komma tillbaka och intervjua eleverna kring vad jag möjliggjorde att de lärde!
Alla elever var tämligen säkra över att det behövdes sol och regn för att regnbågen skulle kunna ses, vilket gjorde att vi pratade något mer kring det andra konkreta målet. För att eleverna skulle få en förståelse för att det vita ljuset innehåller alla sju färger ritades en regndroppe på tavlan som solen sken på. De fick en förklaring att när strålarna studsar eller reflekteras kommer de åter och sprids då ut i flera färger. För att detta skulle bli synligt gjorde sett experiment där regnbågen kom fram. Under experimentet fick eleverna ge förslag på hur skålen skulle se ut och de kom fram till att de skulle vara vatten i skålen.
För att ytterligare möjliggöra en förståelse fick de göra färgsnurror som då de snurrade blev vita av att alla färger blandades samman. I efterhand hade det eventuellt varit bättre om eleverna själva fick göra denna upptäckt istället för att diskutera detta innan. Under tiden som de målade färgsnurrorna berättades en indiansk myt där regnbågen skapas för att vara en himmel åt blommorna.
Det var en rolig lektion att hålla och det ska bli intressant att få komma tillbaka och intervjua eleverna kring vad jag möjliggjorde att de lärde!
Reflektioner kring lärandetillfällena om regnbågen
Under mitt samlingstillfälle på förskolan diskuterade vi kring om man verkligen kan ta på regnbågen. Ett barn kom fram till att regnbågen kan man inte ta på för de är bara luft. Jag slutar aldrig att förvånas över hur mycket barnen kan och hur annorlunda de kan tänka. Barnen tyckte det var mycket roligt när vi testade att ställa på olika föremål på overheaden som gjorde att de kunde se flera regnbågar.
Barnen/eleverna förstod att man behövde vatten och ljus för att en regnbåge skulle bli till på himlen och de blev väldigt imponerade av att experimentet fungerade. Barnen/eleverna var väldigt intresserande och engagerade under lärandetillfällena.
Eleverna på skolan fick en ”aha-upplevelse” när de hade gjort sina färgsnurror och snurrade på dessa, de såg att alla färgerna blev till ett vitt ljus. Lina (observatören) tyckte dock att jag kunde ha påpekat solens vita ljus och färgsnurrans vita ljus kontext yttliggare en gång för att göra detta tydligt för eleverna. Jag delar denna mening och det blir en intressant fråga vid återbesöket, har eleverna försått samanhanget.
Barnen/eleverna förstod att man behövde vatten och ljus för att en regnbåge skulle bli till på himlen och de blev väldigt imponerade av att experimentet fungerade. Barnen/eleverna var väldigt intresserande och engagerade under lärandetillfällena.
Eleverna på skolan fick en ”aha-upplevelse” när de hade gjort sina färgsnurror och snurrade på dessa, de såg att alla färgerna blev till ett vitt ljus. Lina (observatören) tyckte dock att jag kunde ha påpekat solens vita ljus och färgsnurrans vita ljus kontext yttliggare en gång för att göra detta tydligt för eleverna. Jag delar denna mening och det blir en intressant fråga vid återbesöket, har eleverna försått samanhanget.
torsdag 8 april 2010
Färgseende
Det vita solljuset är i regnbågen uppdelat i spektralfärger. Denna spridning uppkommer som sagt i samband med att ljuset bryts i vattendroppar. Dessa olika färger har olika brytningsindex vilket gör att de då hamnar efter varandra. Regnbågen består av sju färger varav rött, grönt och blått är primärfärger. De här tre färgerna kan inte skapas av några abdra kombinationer och har därför fått beteckningen primära. Tapparna som återfinns i näthinnan på ögat är känsliga för primärfärgerna. Det vita solljuset eller ljuset från en lampa stimulerar således alla tre typer av tappar. Hur vi ser färger på föremål beror på vilka färger som absorberas och reflekteras och om det exempelvis är grönt och rött som reflekteras så blandas dessa samman till en gul färg. Föremål som i dagsljus ser vita ut reflekterar därför alla färger och dessa blandas då till vitt. Svarta föremål absorberar däremot alla färger och inget färg reflekteras till vårt öga. Till skillnad från ljuskällor har inte föremålen någon färg, istället har de förmågan att reflektera en eller flera ljussorter.
Bergström, L & Johansson, E. (m.fl.) (2008). Heureka Fysikkurs A Gymnasieskolan. Stockholm: Natur och Kultur.
Bergström, L & Johansson, E. (m.fl.) (2008). Heureka Fysikkurs A Gymnasieskolan. Stockholm: Natur och Kultur.
onsdag 31 mars 2010
Grupp 2 A Concept cartoon
Hur kommer det sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland?
Ursäkta oskärpan!
Hoppas ni ser hur vi tänkt ändå.
I pratbubblorna står det:
När det har regnat så lyser solen upp på molnen och så bildas det en regnbåge.
Regnbågen kommer från rymden.
Regnbågen kan man inte gå på, det är bara luft där.
Regnbågen kommer från himlen.
Solen lyser på vattendropparna så att de glänser i olika färger.
tisdag 30 mars 2010
Handledning den 25/3
Dessa var våra frågor som vi hade i vår grupp och som vi diskuterade under handledningen med Anna-Stina:
• Vad ska synliggöras i den planerade lektionen?
• Skall planeringen ha liknande innehåll i både förskola och skola?
• Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
• Vad är det vi ska redovisa inför våra klasskamrater?
• Vad ska synliggöras i den planerade lektionen?
• Skall planeringen ha liknande innehåll i både förskola och skola?
• Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
• Vad är det vi ska redovisa inför våra klasskamrater?
Vad ska synliggöras i lektionen och ska innehållet se likadant ut i förskola/skola?
Vårt tema, Regnbågen, har vi arbetat länge med och vi har fått ett bredare perspektiv och kunskaper om olika kringteorier runt vårt tema. För barnen/eleverna är det dock viktigt att vi håller oss till något konkret runt regnbågen och visar det genom till exempel ett experiment. Vi får heller inte glömma det historiska perspektivet som till exempel kan vara hur man tänkte förr i tiden om regnbågen.
Anna-Stina förklarade att i förskolan ska vi erbjuda upplevelser och väcka nyfikenhet hos barnen, det är vår största uppgift. I skolan inriktar vi oss mer på upptäckter och förklaringar med fokus på elevernas hypoteser och diskussioner. Därför kan innehållet vara liknande men nivån ligger lite annorlunda.
Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
Vi ska skriva in planeringen i bloggen så att våra kamrater kan läsa hur vi har tänkt oss att arbeta med vårt tema under en lektion.
Vad är det vi ska redovisa för klasskamraterna?
De mål som ska examineras enligt kursplanen är 1, 2, 3 och 5. Under redovisningen ska vi visa våra ämnesteoretiska kunskaper samt ämnesdidaktiska erfarenheter men utifrån ett vuxenperspektiv förstås. Alltså ska vi framföra en redogörelse för vad vi upptäckt om regnbågen, både från det fakta vi fått fram men också vad vi fått utifrån vår planerade och genomförda lektion vi haft med barn och elever. Då kommer vi fram till den utvärdering vi ska göra med barn och elever som i detta sammanhang också blir mycket viktig för vår redovisning. Vi ställde frågan hur en kriteriefråga egentligen ska se ut till Anna-Stina. Hon svarade att det ska vara frågor som berör något som vi inte direkt har pekat på men som ger oss en fingervisning om vad de har förstått under vår lektion. Redovisningen fick vi annars framställa som vi ville. Experiment kan ju vara ett trevligt sätt att presentera ämnet på, kanske en PP för att synliggöra bilder och viktig text.
Tack Anna-Stina för att du tålmodigt svarade på alla våra frågor!
söndag 28 mars 2010
Balthazar 24/3-10
Besöket på Balthazar var väldigt intressant och berikande. Några nya insikter vi fick var att yrkesverksamma lärare inte har samma förutsättningar som pedagogerna på Balthazar eftersom de har mål som ska uppnås. Pedagogerna på Balthazar kan därför fokusera på de mer lustfyllda delarna. Naturligtvis utgår Balthazars personal både från lpo94 och lpfö98 när de bildar sina teman men de har inga kursplansmål att rätta sig efter i samma mån som en verksam lärare har.
De lärande teorier vi kunde se dominerade under vårt besök var Vygotskijs tankar (socialkonstruktivismen) och Deweys idéer kring lärande (pragmatismen), (Arnqvist, 1993). De socialkonstruktivistiska tankarna kunde vi urskilja genom att alla eleverna fick konstruera i mindre och större grupper. Deweys syn på lärande kunde vi se genom att eleverna fick experimentera och använda sig av sin kropp, alltså ”learning by doing”
Pedagogerna använde sig av ett laborativt arbetssätt där eleverna fick chansen att analysera och reflektera i och under aktiviteten. Pedagogerna anpassade även aktiviteterna utifrån elevgrupperna.
På Balthazar hade de många olika aktiviteter att erbjuda för eleverna och några av dessa var: Lösa kärleksmysterium, här fick eleverna lista ut vem av fem tjejer som hade skickat ett kärleksbrev genom att säkra och undersöka bevismaterial så som fingeravtryck, hårstrå, läppstift, skriften på brevet samt fibrer. I ett annat rum fick eleverna göra slime. Bland eleverna var detta mycket uppskattade aktiviteter.
Vi fick även möjligheten att vara med på en engelsklektion English house bidrog med. Läraren var väldigt noga med att koppla undervisningen till elevernas livsvärld, vad gör eleverna på deras fritid exempelvis. Läraren påpekade, om eleverna inte räcker upp handen har jag misslyckats. Det var fascinerande att se hur läraren på English house fick med sig eleverna, de var entusiastiska och hade många frågor.
Läraren påvisade även förslag på hur man kan använda IKT i sin undervisning genom att använda sig av en touchscreen, budskapet läraren ville få fram blev mycket tydligt via detta hjälpmedel.
Pedagogerna på Balthazar påvisar att om en elev tycker om engelska men har en förutfattad mening om att naturvetenskap är ointressant kan man integrera det engelska språket och motivera eleven till att få en positivare inställning till naturvetenskap.
Dagen på Balthazar har varit mycket givande och inspirerande. Barn och elever i alla åldrar samt lärare borde få möjligheten att besöka ett science center, vi tror att det skulle berika och inspirera alla parter i undervisningen.
Vi avslutar med bilder från vårt besök på Balthazar.
Referens:
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan och kursplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Ett blått medel som såg fantastiskt ut när man snurrade på globen.
Här håller christin hela månen.
Rymdrummet
Månen
Rymdmat
Solen
Ljudvågorna gör att vattnet vibrerar.
Här spelar spegelns olika lägen oss ett spratt.
Ansiktet följer efter dig i alla vinklar.
Vacker konst vid entrén.
Regnbågens alla färger.
Utforskning av hjärtats olika delar.
Så här såg det ut egentligen.
Jordgloben
Här testades reaktionsförmågan.
Här kunde man testa sin puls och även göra ett lögndetektorstest.
De lärande teorier vi kunde se dominerade under vårt besök var Vygotskijs tankar (socialkonstruktivismen) och Deweys idéer kring lärande (pragmatismen), (Arnqvist, 1993). De socialkonstruktivistiska tankarna kunde vi urskilja genom att alla eleverna fick konstruera i mindre och större grupper. Deweys syn på lärande kunde vi se genom att eleverna fick experimentera och använda sig av sin kropp, alltså ”learning by doing”
Pedagogerna använde sig av ett laborativt arbetssätt där eleverna fick chansen att analysera och reflektera i och under aktiviteten. Pedagogerna anpassade även aktiviteterna utifrån elevgrupperna.
På Balthazar hade de många olika aktiviteter att erbjuda för eleverna och några av dessa var: Lösa kärleksmysterium, här fick eleverna lista ut vem av fem tjejer som hade skickat ett kärleksbrev genom att säkra och undersöka bevismaterial så som fingeravtryck, hårstrå, läppstift, skriften på brevet samt fibrer. I ett annat rum fick eleverna göra slime. Bland eleverna var detta mycket uppskattade aktiviteter.
Vi fick även möjligheten att vara med på en engelsklektion English house bidrog med. Läraren var väldigt noga med att koppla undervisningen till elevernas livsvärld, vad gör eleverna på deras fritid exempelvis. Läraren påpekade, om eleverna inte räcker upp handen har jag misslyckats. Det var fascinerande att se hur läraren på English house fick med sig eleverna, de var entusiastiska och hade många frågor.
Läraren påvisade även förslag på hur man kan använda IKT i sin undervisning genom att använda sig av en touchscreen, budskapet läraren ville få fram blev mycket tydligt via detta hjälpmedel.
Pedagogerna på Balthazar påvisar att om en elev tycker om engelska men har en förutfattad mening om att naturvetenskap är ointressant kan man integrera det engelska språket och motivera eleven till att få en positivare inställning till naturvetenskap.
Dagen på Balthazar har varit mycket givande och inspirerande. Barn och elever i alla åldrar samt lärare borde få möjligheten att besöka ett science center, vi tror att det skulle berika och inspirera alla parter i undervisningen.
Vi avslutar med bilder från vårt besök på Balthazar.
Referens:
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2006). Läroplan och kursplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Ett blått medel som såg fantastiskt ut när man snurrade på globen.
Här håller christin hela månen.
Rymdrummet
Månen
Rymdmat
Solen
Ljudvågorna gör att vattnet vibrerar.
Här spelar spegelns olika lägen oss ett spratt.
Ansiktet följer efter dig i alla vinklar.
Vacker konst vid entrén.
Regnbågens alla färger.
Utforskning av hjärtats olika delar.
Så här såg det ut egentligen.
Jordgloben
Här testades reaktionsförmågan.
Här kunde man testa sin puls och även göra ett lögndetektorstest.
fredag 26 mars 2010
Lektionsplenering för årskurs 1
Lektionsplanering för årskurs 1
Rubrik: Regnbågen
När: April
Övergripande mål från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94):
• Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga kunskapsområdet
Mål ur kursplanen för årskurs fem för de naturorienterade ämnena
• kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
• känna till naturvetenskapliga fenomen
Konkreta mål:
• eleverna ska få en förståelse för vilka faktorer som styr regnbågens tillblivelse
• eleverna ska få en inblick i att vitt ljus innehåller regnbågens färger
Material: Saga, Concept Cartoon, skål, vatten, overhead, prisma, lampa eller solljus
Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå från Concept Cartoon och utifrån den diskutera med eleverna och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Under experimentet diskuterar vi hur det vita ljuset delas upp i flera färger. Lektionen avslutas med att de får göra var sin färgsnurra.
Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att utvärdera elevernas måluppfyllelse ställer vi några kriteriefrågor: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? Vad är det som händer när färgsnurran snurras fort och vad beror det på?
Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för eleverna att nå målen
Pedagogens ledarskap:
• Förstod eleverna det vi ville synliggöra?
• Var aktiviteten utmanande?
• Passade aktiviteten alla elever?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?
Gruppinlägg
Rubrik: Regnbågen
När: April
Övergripande mål från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94):
• Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga kunskapsområdet
Mål ur kursplanen för årskurs fem för de naturorienterade ämnena
• kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
• känna till naturvetenskapliga fenomen
Konkreta mål:
• eleverna ska få en förståelse för vilka faktorer som styr regnbågens tillblivelse
• eleverna ska få en inblick i att vitt ljus innehåller regnbågens färger
Material: Saga, Concept Cartoon, skål, vatten, overhead, prisma, lampa eller solljus
Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå från Concept Cartoon och utifrån den diskutera med eleverna och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Under experimentet diskuterar vi hur det vita ljuset delas upp i flera färger. Lektionen avslutas med att de får göra var sin färgsnurra.
Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att utvärdera elevernas måluppfyllelse ställer vi några kriteriefrågor: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? Vad är det som händer när färgsnurran snurras fort och vad beror det på?
Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för eleverna att nå målen
Pedagogens ledarskap:
• Förstod eleverna det vi ville synliggöra?
• Var aktiviteten utmanande?
• Passade aktiviteten alla elever?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?
Gruppinlägg
Planering för förskolan
Planering för förskolan
Rubrik: Regnbågen
När: April
Övergripande mål från läroplanen för förskolan (Lpfö 94):
• Utveckla en förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen
• Utveckla förmågan att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för uppfattningar
Konkreta mål:
• Att de genom upplevelse inser att regnbågen inte går att fånga
• Att de får en förståelse för att både sol och regn krävs för att en regnbåge ska bildas
Material: Saga, Concept Cartoon, overhead, genomskinlig skål, vatten, prismor, ljuskälla, papper och kritor eller vattenfärg.
Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå ifrån vår Concept Cartoon och kring den resonera med barnen och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Barnen får prova att fånga den regnbåge som blir synlig. Samlingen avslutas med att de får måla deras egen regnbåge.
Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att göra en utvärdering av elevernas måluppfyllelse träffar vi dem efter ytterligare en vecka. Under intervjun där de får berätta om fenomenet regnbågen ställer vi kriteriefrågor som lyder: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? På vilka sätt kan du fånga en regnbåge? Följdfrågor kommer att ställas beroende på barnens svar.
Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för barnen att nå målen
Pedagogens ledarskap:
• Var aktiviteten lustfylld?
• Passade aktiviteten för alla barn?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?
Gruppinlägg
Rubrik: Regnbågen
När: April
Övergripande mål från läroplanen för förskolan (Lpfö 94):
• Utveckla en förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen
• Utveckla förmågan att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för uppfattningar
Konkreta mål:
• Att de genom upplevelse inser att regnbågen inte går att fånga
• Att de får en förståelse för att både sol och regn krävs för att en regnbåge ska bildas
Material: Saga, Concept Cartoon, overhead, genomskinlig skål, vatten, prismor, ljuskälla, papper och kritor eller vattenfärg.
Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå ifrån vår Concept Cartoon och kring den resonera med barnen och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Barnen får prova att fånga den regnbåge som blir synlig. Samlingen avslutas med att de får måla deras egen regnbåge.
Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att göra en utvärdering av elevernas måluppfyllelse träffar vi dem efter ytterligare en vecka. Under intervjun där de får berätta om fenomenet regnbågen ställer vi kriteriefrågor som lyder: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? På vilka sätt kan du fånga en regnbåge? Följdfrågor kommer att ställas beroende på barnens svar.
Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för barnen att nå målen
Pedagogens ledarskap:
• Var aktiviteten lustfylld?
• Passade aktiviteten för alla barn?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?
Gruppinlägg
tisdag 23 mars 2010
Frågor till handledningen den 25/3
Här kommer lite frågor inför handledningen:
- Vad ska synliggöras i den planerade lektionen?
- Skall planeringen ha liknande innehåll i både förskola och skola?
- Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
- Vad är det vi ska redovisa inför våra klasskamrater?
måndag 22 mars 2010
Grön Flagg
Under grupp 4b blogg läste jag om något mycket intressant som förskolor och skolor har chans att bli delaktiga i. Grön Flagg är Sveriges största miljönätverk för pedagogiska versamheter. Arbetssättet bygger på att alla både lärare och elever bidrar till arbetet för hållbar utveckling. I grön flagg finns teman såsom: konsumtion, klimat och energi, kretslopp, livstil och hälsa, närmiljö och vattenresurser. På hemsidan kan ni läsa mer om Grön Flagg och det spännande arbetet.
http://www.hsr.se/skola
onsdag 17 mars 2010
Färgerna
Färgernas uppgift är att göra omvärlden än mer synlig. Vi tar till oss mer information i en värld av färger än om vi enbart sett i en gråskala. Seendet av färger har utvecklats hos de arter som haft någon nytta av det. Det är inte säkert att en art som har högre utveckling har färgseende. Människan ser färger men inte andra däggdjur såsom våra fyrfotade vänner. Däremot har fiskar och fåglar färgseende. Vissa insekter kan se färger men en skala som avviker från vår. Biet har ett färgspektrum som sträcker sig från det gula mot grönt och blått, förbi violett och ytterligare till ultraviolett – något vi inte kan göra. Med andra ord lockas inte biet av den röda färgen i vallmon utan av de svarta strimmorna som ses som ultravioletta.
Referens:
Nilsons, KG. (2004). Färglära. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
fredag 12 mars 2010
Idag har jag varit och intervjuat eleverna om hur det kommer sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland? Jag såg skillnader hos barnen och eleverna rent kunskapsmässigt och i deras förklaringar. I skolan visste eleverna att det är ljuset som reflekteras i en regndroppe samt att allt ljus egentligen är vitt och när solens strålar reflekterar i de kemiska ämnena bildas färger. Det är fantastiskt vad barnen kan.
Det jag reflekterade mest över var att förskolebarnens svar var mer fantasirika, de tänkte inte så mycket på att nu måste jag säga ”rätt”. Detta gjorde däremot eleverna i skolan, de förväntande sig att jag ville ha ett ”rätt” svar eller vad det så att jag ställde frågan fel?
Det jag reflekterade mest över var att förskolebarnens svar var mer fantasirika, de tänkte inte så mycket på att nu måste jag säga ”rätt”. Detta gjorde däremot eleverna i skolan, de förväntande sig att jag ville ha ett ”rätt” svar eller vad det så att jag ställde frågan fel?
Idag har jag varit och intervjuat eleverna om hur det kommer sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland? Jag såg skillnader hos barnen och eleverna rent kunskapsmässigt och i deras förklaringar. I skolan visste eleverna att det är ljuset som reflekteras i en regndroppe samt att allt ljus egentligen är vitt och när solens strålar reflekterar i de kemiska ämnena bildas färger. Det är fantastiskt vad barnen kan.
Det jag reflekterade mest över var att förskolebarnens svar var mer fantasirika, de tänkte inte så mycket på att nu måste jag säga ”rätt”. Detta gjorde däremot eleverna i skolan, de förväntande sig att jag ville ha ett ”rätt” svar eller vad det så att jag ställde frågan fel?
Det jag reflekterade mest över var att förskolebarnens svar var mer fantasirika, de tänkte inte så mycket på att nu måste jag säga ”rätt”. Detta gjorde däremot eleverna i skolan, de förväntande sig att jag ville ha ett ”rätt” svar eller vad det så att jag ställde frågan fel?
Lantgård som pedagogisk resurs?
Jag vill inte göra reklam för en lokal tidning men...
Jag har läst ytterligare en intressant artikel i dagens SKLT (nr 59, 100312) som handlar om en ny kurs som Universitetet för miljö och biovetenskap i Norge och LRF Väst tillsammans med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) anordnar. Kursen heter Gården som pedagogisk resurs och pågår hela året och har 32 norska och svenska deltagare (8 svenskar). Norge, som alltid verkar vara lite före oss, har haft sådana projekt sedan 1997, med goda resultat.
Vad är då tanken med att använda en lantgård som pedagogisk resurs? Skoleleverna ska få göra återkommande besök och verkligen få ta del av den verksamhet som pågår där. De ska få odla, skörda, mata, såga och snickra, med andra ord få mer praktisk erfarenhet. Tanken är att eleverna ska få en känsla för naturen och hur människans handlingar direkt kan påverka naturen. SLU ser fler fördelar med detta arrangemang, bland annat kan de vardagsnära erfarenheterna gynna återkopplingen till de rena skolämnen som matematik och svenska, naturkunskap och teknik samt samhällskunskap. Projektet riktar sig både till hela klasser och barn med enskilda behov. Barn med koncentrationssvårigheter kan gynnas av att få komma ut till en gård en dag i veckan, menar Christina Lundström, forskningsassistent på SLU.
Vad tycker ni om det här pedagogiska arbetssättet?
Ljus - en källa till liv
Om inte solen fanns skulle det vara helt kolsvart på jorden och allt liv skulle ta slut. Ljuskällor som solen, eld, lampor och stearinljus ses för att de sänder ut ljus. Andra saker blir synliga genom att de reflekterar ljuset från någon av de nämnda ljuskällorna. Ljuset studsar mot föremålen och reflekteras sedan in i vårt öga så att vi kan se.
Ljuset kan ha en hastighet på 300 000 km/sek i jämförelse med ljudet som bara hinner 340 meter på samma tid. När det åskar blir därför blixten synlig långt tidigare än vad åskmullret hörs.
För att vi ska kunna se föremål så studsar alltså ljuset och strålarna reflekteras och träffar våra ögon. Strålarna sprids från föremålen åt olika håll men tittar du däremot på en spegel så studsar inte strålarna hur som helst. Mot en spegel så reflekteras strålarna precis i samma vinkel som de studsar in, vilket gör att en spegelbild blir synlig.
Ljusstrålarna ändrar riktning när de går från luft till vatten. Ljuset bryts alltid när de går från ett material till ett annat. Förut har experimentet med mjölken beskrivits men du kan också få syn på det genom att stoppa ner fingret i ett vattenfyllt glas och titta på det från olika håll.
Referens:
H, Persson. (2004). Boken om fysik och kemi. Örebro: Ljungföretagen Tryckeri AB.
Ljuset kan ha en hastighet på 300 000 km/sek i jämförelse med ljudet som bara hinner 340 meter på samma tid. När det åskar blir därför blixten synlig långt tidigare än vad åskmullret hörs.
För att vi ska kunna se föremål så studsar alltså ljuset och strålarna reflekteras och träffar våra ögon. Strålarna sprids från föremålen åt olika håll men tittar du däremot på en spegel så studsar inte strålarna hur som helst. Mot en spegel så reflekteras strålarna precis i samma vinkel som de studsar in, vilket gör att en spegelbild blir synlig.
Ljusstrålarna ändrar riktning när de går från luft till vatten. Ljuset bryts alltid när de går från ett material till ett annat. Förut har experimentet med mjölken beskrivits men du kan också få syn på det genom att stoppa ner fingret i ett vattenfyllt glas och titta på det från olika håll.
Referens:
H, Persson. (2004). Boken om fysik och kemi. Örebro: Ljungföretagen Tryckeri AB.
torsdag 11 mars 2010
Handledning 11/3-2010
Gruppens anteckningar från handledningen med Stellan Sundahl
Vi diskuterade om materia, liv, energi och teknik och Stellan hade tips och idéer på hur vi kunde få större kunskap och insikt kring området liv.
Ljuset är liv och har betydelse för fotosyntesen och de producenter som medverkar är gröna växter, alger och bakterier. Fotosyntesen = koldioxid + vatten ger druvsocker och syre genom solljuset och klorofyllet.
Ljus kan även produceras på annat sätt än från solen. Vissa levande organismer kan producera ljus genom kemiska processer, vilket benämns som bioluminiscens. Honungsskivling kan lysa i mörker och även vissa djur som eldflugor och lysmask som tillhör arten skalbaggar. Det finns olika anledningar till att de lyser som för att kommunicera för olika syften som till exempel attrahera eller för att kunna fånga föda. Vissa arter använder ljuset för att undvika att bli uppätna av fiender.
Stellan behandlade även ögats fysik och hur ljuset möjliggör att vi kan se. Ögat är ett anatomiskt organ som gör att vi kan förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ återfinns i djurriket där graden vad som kan urskiljas växlar, där de enklaste varianterna anbart kan se om det är mörkt eller ljust. Beroende på hur ögonen är placerade på djuren kan de få tredimensionella bilder som vi eller två olika separata bilder. Leddjuren som innefattar insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har fasettögon. Fasettögonen ger inte flera bilder som många tror, men de kan se i 360-gradigt synfält. Synen blir baserad på ett flertal bilder som har sammansmälts till en.
Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler och dessa kallas för tappar och stavar. De har samma metabolism (ämnesomsättning) och är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Stavarna är ljuskänsliga och fungerar i mörker, de kan däremot inte skilja på färger vilket gör att omgivningen får mindre färg ju mörkare det är. De har också svårt att skilja på detaljer och har därför dålig synskärpa. Tapparna däremot har då det är ljust stor synskärpa och detta förbättras ju tätare tapparna sitter. Tapparna finns i flera varianter som har olika känslighet för färg (våglängder av ljus), vilket gör att vi kan se färger.
Seendets biologi
När ljusstrålar når ögat på en människa så bryts de av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. Om ögat är avslappnat bryts de strålar som kommer långt bortifrån samman till en skarp bild som syns på näthinnan. När vi tittat på närmare föremål bryter ögat samman ljuset kraftigare för att få en skarp bild. Genom ackommodation kan linsen öka eller minska ljusbrytningen. Vid närsynthet och översynthet bryts ljuset samman till en bild som antingen hamnar före närhinnan som i första fallet eller bakom vid översynthet. Detta korrigeras genom att förändra brytningen genom linser som antingen är konkava eller konvexa.
Referenser:
Stellan Sundahl
http://www.resurs.folkbildning.net/projekt/oga/eyebio4.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki%C3%96ga
Vi diskuterade om materia, liv, energi och teknik och Stellan hade tips och idéer på hur vi kunde få större kunskap och insikt kring området liv.
Ljuset är liv och har betydelse för fotosyntesen och de producenter som medverkar är gröna växter, alger och bakterier. Fotosyntesen = koldioxid + vatten ger druvsocker och syre genom solljuset och klorofyllet.
Ljus kan även produceras på annat sätt än från solen. Vissa levande organismer kan producera ljus genom kemiska processer, vilket benämns som bioluminiscens. Honungsskivling kan lysa i mörker och även vissa djur som eldflugor och lysmask som tillhör arten skalbaggar. Det finns olika anledningar till att de lyser som för att kommunicera för olika syften som till exempel attrahera eller för att kunna fånga föda. Vissa arter använder ljuset för att undvika att bli uppätna av fiender.
Stellan behandlade även ögats fysik och hur ljuset möjliggör att vi kan se. Ögat är ett anatomiskt organ som gör att vi kan förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ återfinns i djurriket där graden vad som kan urskiljas växlar, där de enklaste varianterna anbart kan se om det är mörkt eller ljust. Beroende på hur ögonen är placerade på djuren kan de få tredimensionella bilder som vi eller två olika separata bilder. Leddjuren som innefattar insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har fasettögon. Fasettögonen ger inte flera bilder som många tror, men de kan se i 360-gradigt synfält. Synen blir baserad på ett flertal bilder som har sammansmälts till en.
Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler och dessa kallas för tappar och stavar. De har samma metabolism (ämnesomsättning) och är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Stavarna är ljuskänsliga och fungerar i mörker, de kan däremot inte skilja på färger vilket gör att omgivningen får mindre färg ju mörkare det är. De har också svårt att skilja på detaljer och har därför dålig synskärpa. Tapparna däremot har då det är ljust stor synskärpa och detta förbättras ju tätare tapparna sitter. Tapparna finns i flera varianter som har olika känslighet för färg (våglängder av ljus), vilket gör att vi kan se färger.
Seendets biologi
När ljusstrålar når ögat på en människa så bryts de av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. Om ögat är avslappnat bryts de strålar som kommer långt bortifrån samman till en skarp bild som syns på näthinnan. När vi tittat på närmare föremål bryter ögat samman ljuset kraftigare för att få en skarp bild. Genom ackommodation kan linsen öka eller minska ljusbrytningen. Vid närsynthet och översynthet bryts ljuset samman till en bild som antingen hamnar före närhinnan som i första fallet eller bakom vid översynthet. Detta korrigeras genom att förändra brytningen genom linser som antingen är konkava eller konvexa.
Referenser:
Stellan Sundahl
http://www.resurs.folkbildning.net/projekt/oga/eyebio4.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki%C3%96ga
onsdag 10 mars 2010
Tankar kring regnbågen
Idag har jag varit på min fältstudieplats och frågat barnen vad de har för uppfattningar kring det naturvetenskapliga fenomenet regnbågen. Min fråga var: hur kommer det sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland? Jag fick mycket intressanta och kloka svar, några av dessa var: ”När solen är framme och det har regnat kommer regnbågen fram”, ”jag ser en osynlig regnbåge när den inte är framme” och ”regnbågen kan man bara se när det är lite mörkare”, ” regnbågen kan man bara se när det är ljusare” samt ” regnbågens färger är av blommornas färger”
Det barnet som sa att han trodde att regnbågen kan man se när det är lite mörkare tror jag blev influerad av bilden, då den är mörkare på grund av åskväder. Ett annat barn utvecklade denna tanke och sa att regnbågen syns bara när det är natt. Det kommer arr bli en utmaning att förmedla de budskap vi vill få fram eftersom regnbågen är ett komplext fenomen dessutom är det abstrakt. Sjöberg (2000) menar att barn har svårt att förstå abstrakta ting och att vi måste göra dem konkreta. Det ska bli väldigt spännande att göra samma intervju med skolelever för att se vad som skiljer sig i deras förståelse och uppfattningar.
Det barnet som sa att han trodde att regnbågen kan man se när det är lite mörkare tror jag blev influerad av bilden, då den är mörkare på grund av åskväder. Ett annat barn utvecklade denna tanke och sa att regnbågen syns bara när det är natt. Det kommer arr bli en utmaning att förmedla de budskap vi vill få fram eftersom regnbågen är ett komplext fenomen dessutom är det abstrakt. Sjöberg (2000) menar att barn har svårt att förstå abstrakta ting och att vi måste göra dem konkreta. Det ska bli väldigt spännande att göra samma intervju med skolelever för att se vad som skiljer sig i deras förståelse och uppfattningar.
måndag 8 mars 2010
Elfria förskolan Ving
Hur var det att leva utan ström som man ju faktiskt gjorde för hundra år sedan? Och hur kan man synliggöra det för nutidens barn som tar ström som något självklart.
I fredagens Skaraborgs Läns tidning (SKLT) kunde man läsa om hur förskolan Ving i Axvall anordnade en elfri dag. På morgonen när personalen och barnen kom var det alldeles mörkt och de fick tända med levande ljus samt använda ficklampa på toaletten. Varmvatten värmdes med hjälp av spritkök och inga kläder kunde torkas i torkskåpen. Förskolelärarna förklarar för tidningens reporter att det här blir något konkret som även de minsta kan förstå. Barnen hade med sig egna tallrikar, muggar och bestick och fick ta med dem hem igen, odiskade. De äldre förskolebarnen, 6-åringarna, fick laga sin egen mat utomhus vid minnesstenen mellan Valleskolan och Folkhögskolan i Axvall.
Vilken finfin idé som dessa lärare gjorde till verklighet! Heder åt er tycker jag!
I fredagens Skaraborgs Läns tidning (SKLT) kunde man läsa om hur förskolan Ving i Axvall anordnade en elfri dag. På morgonen när personalen och barnen kom var det alldeles mörkt och de fick tända med levande ljus samt använda ficklampa på toaletten. Varmvatten värmdes med hjälp av spritkök och inga kläder kunde torkas i torkskåpen. Förskolelärarna förklarar för tidningens reporter att det här blir något konkret som även de minsta kan förstå. Barnen hade med sig egna tallrikar, muggar och bestick och fick ta med dem hem igen, odiskade. De äldre förskolebarnen, 6-åringarna, fick laga sin egen mat utomhus vid minnesstenen mellan Valleskolan och Folkhögskolan i Axvall.
Vilken finfin idé som dessa lärare gjorde till verklighet! Heder åt er tycker jag!
lördag 6 mars 2010
I helgen tittade jag på hjärnkontoret och lärde mig då hur popcorn blir till. Majskornet (materian) innehåller bland annat vatten och stärkelse. När vattnet och stärkelsen blir varmt rör sig molekylerna fortare och expanderar, detta bidrar till att majskornet ”sprängs” och intar till popcorn struktur.
Andersson (2008) menar att läroplanen har två huvudsyften vad gäller naturkunskap och dessa är: som lärare måste vi få eleverna intresserade av naturkunskap och förmå dem att skapa kunnande om arbetssätt, begrepp samt teorier. Den andra punkten är att vi som lärare måste bidra med kunskap till eleverna så att de kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Jag anser att ämneslärarna borde få en bredare utbildning i form av att de läser kemi, biologi samt fysik eller i alla fall ett brett kunskapsområde så att de kan förmedla alla ämnenas sammanhang. Under min egen skolgång såg jag aldrig de naturvetenskapliga ämnena som en kontext och detta medförde att jag inte kunde orientera mig i den komplexa omvärlden. Hur ska vi göra för att inte dagens elever ska drabbas likadant? Ett alternativ är att dessa lärare samarbetar så att eleverna får en chans att de det kontextuella sammanhanget. En elev måste kunna förstå att allt jag gör, påverkar hela världen och att hela jorden är ett stort kretslopp.
För att uppnå denna förståelse hos eleverna tycker jag att läraren ska använda sig av laborativt arbetssätt som är knutet till elevernas egen livserfarenhet så att de kan finna meningen med det dem gör. Exempel på arbetsområden: vad händer med miljön om jag skräpar med eller vad får det för konsekvenser om jag förorenar vattnet? Kan vi leva utan vatten? Man kan även förmedla vattnets kretslopp och visa på dess sammanhang.
Referens: http://www.sgu.se/export/pics/geologi_grundvatten/kretslopp_564.gif
För att uppnå denna förståelse hos eleverna tycker jag att läraren ska använda sig av laborativt arbetssätt som är knutet till elevernas egen livserfarenhet så att de kan finna meningen med det dem gör. Exempel på arbetsområden: vad händer med miljön om jag skräpar med eller vad får det för konsekvenser om jag förorenar vattnet? Kan vi leva utan vatten? Man kan även förmedla vattnets kretslopp och visa på dess sammanhang.
Referens: http://www.sgu.se/export/pics/geologi_grundvatten/kretslopp_564.gif
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)