Handledning 11/3-2010

Gruppens anteckningar från handledningen med Stellan Sundahl

Vi diskuterade om materia, liv, energi och teknik och Stellan hade tips och idéer på hur vi kunde få större kunskap och insikt kring området liv.

Ljuset är liv och har betydelse för fotosyntesen och de producenter som medverkar är gröna växter, alger och bakterier. Fotosyntesen = koldioxid + vatten ger druvsocker och syre genom solljuset och klorofyllet.

Ljus kan även produceras på annat sätt än från solen. Vissa levande organismer kan producera ljus genom kemiska processer, vilket benämns som bioluminiscens. Honungsskivling kan lysa i mörker och även vissa djur som eldflugor och lysmask som tillhör arten skalbaggar. Det finns olika anledningar till att de lyser som för att kommunicera för olika syften som till exempel attrahera eller för att kunna fånga föda. Vissa arter använder ljuset för att undvika att bli uppätna av fiender.

Stellan behandlade även ögats fysik och hur ljuset möjliggör att vi kan se. Ögat är ett anatomiskt organ som gör att vi kan förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ återfinns i djurriket där graden vad som kan urskiljas växlar, där de enklaste varianterna anbart kan se om det är mörkt eller ljust. Beroende på hur ögonen är placerade på djuren kan de få tredimensionella bilder som vi eller två olika separata bilder. Leddjuren som innefattar insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har fasettögon. Fasettögonen ger inte flera bilder som många tror, men de kan se i 360-gradigt synfält. Synen blir baserad på ett flertal bilder som har sammansmälts till en.

Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler och dessa kallas för tappar och stavar. De har samma metabolism (ämnesomsättning) och är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Stavarna är ljuskänsliga och fungerar i mörker, de kan däremot inte skilja på färger vilket gör att omgivningen får mindre färg ju mörkare det är. De har också svårt att skilja på detaljer och har därför dålig synskärpa. Tapparna däremot har då det är ljust stor synskärpa och detta förbättras ju tätare tapparna sitter. Tapparna finns i flera varianter som har olika känslighet för färg (våglängder av ljus), vilket gör att vi kan se färger.

Seendets biologi

När ljusstrålar når ögat på en människa så bryts de av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. Om ögat är avslappnat bryts de strålar som kommer långt bortifrån samman till en skarp bild som syns på näthinnan. När vi tittat på närmare föremål bryter ögat samman ljuset kraftigare för att få en skarp bild. Genom ackommodation kan linsen öka eller minska ljusbrytningen. Vid närsynthet och översynthet bryts ljuset samman till en bild som antingen hamnar före närhinnan som i första fallet eller bakom vid översynthet. Detta korrigeras genom att förändra brytningen genom linser som antingen är konkava eller konvexa.

Referenser:
Stellan Sundahl
http://www.resurs.folkbildning.net/projekt/oga/eyebio4.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki%C3%96ga