onsdag 31 mars 2010

Grupp 2 A Concept cartoon


Hur kommer det sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland?

Ursäkta oskärpan!
Hoppas ni ser hur vi tänkt ändå.








I pratbubblorna står det:

När det har regnat så lyser solen upp på molnen och så bildas det en regnbåge.

Regnbågen kommer från rymden.

Regnbågen kan man inte gå på, det är bara luft där.

Regnbågen kommer från himlen.

Solen lyser på vattendropparna så att de glänser i olika färger.

tisdag 30 mars 2010

Handledning den 25/3

Dessa var våra frågor som vi hade i vår grupp och som vi diskuterade under handledningen med Anna-Stina:
• Vad ska synliggöras i den planerade lektionen?
• Skall planeringen ha liknande innehåll i både förskola och skola?
• Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
• Vad är det vi ska redovisa inför våra klasskamrater?

Vad ska synliggöras i lektionen och ska innehållet se likadant ut i förskola/skola?

Vårt tema, Regnbågen, har vi arbetat länge med och vi har fått ett bredare perspektiv och kunskaper om olika kringteorier runt vårt tema. För barnen/eleverna är det dock viktigt att vi håller oss till något konkret runt regnbågen och visar det genom till exempel ett experiment. Vi får heller inte glömma det historiska perspektivet som till exempel kan vara hur man tänkte förr i tiden om regnbågen.
Anna-Stina förklarade att i förskolan ska vi erbjuda upplevelser och väcka nyfikenhet hos barnen, det är vår största uppgift. I skolan inriktar vi oss mer på upptäckter och förklaringar med fokus på elevernas hypoteser och diskussioner. Därför kan innehållet vara liknande men nivån ligger lite annorlunda.

Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?

Vi ska skriva in planeringen i bloggen så att våra kamrater kan läsa hur vi har tänkt oss att arbeta med vårt tema under en lektion.

Vad är det vi ska redovisa för klasskamraterna?

De mål som ska examineras enligt kursplanen är 1, 2, 3 och 5. Under redovisningen ska vi visa våra ämnesteoretiska kunskaper samt ämnesdidaktiska erfarenheter men utifrån ett vuxenperspektiv förstås. Alltså ska vi framföra en redogörelse för vad vi upptäckt om regnbågen, både från det fakta vi fått fram men också vad vi fått utifrån vår planerade och genomförda lektion vi haft med barn och elever. Då kommer vi fram till den utvärdering vi ska göra med barn och elever som i detta sammanhang också blir mycket viktig för vår redovisning. Vi ställde frågan hur en kriteriefråga egentligen ska se ut till Anna-Stina. Hon svarade att det ska vara frågor som berör något som vi inte direkt har pekat på men som ger oss en fingervisning om vad de har förstått under vår lektion. Redovisningen fick vi annars framställa som vi ville. Experiment kan ju vara ett trevligt sätt att presentera ämnet på, kanske en PP för att synliggöra bilder och viktig text.

Tack Anna-Stina för att du tålmodigt svarade på alla våra frågor!

söndag 28 mars 2010

Balthazar 24/3-10

Besöket på Balthazar var väldigt intressant och berikande. Några nya insikter vi fick var att yrkesverksamma lärare inte har samma förutsättningar som pedagogerna på Balthazar eftersom de har mål som ska uppnås. Pedagogerna på Balthazar kan därför fokusera på de mer lustfyllda delarna. Naturligtvis utgår Balthazars personal både från lpo94 och lpfö98 när de bildar sina teman men de har inga kursplansmål att rätta sig efter i samma mån som en verksam lärare har.

De lärande teorier vi kunde se dominerade under vårt besök var Vygotskijs tankar (socialkonstruktivismen) och Deweys idéer kring lärande (pragmatismen), (Arnqvist, 1993). De socialkonstruktivistiska tankarna kunde vi urskilja genom att alla eleverna fick konstruera i mindre och större grupper. Deweys syn på lärande kunde vi se genom att eleverna fick experimentera och använda sig av sin kropp, alltså ”learning by doing”

Pedagogerna använde sig av ett laborativt arbetssätt där eleverna fick chansen att analysera och reflektera i och under aktiviteten. Pedagogerna anpassade även aktiviteterna utifrån elevgrupperna.

På Balthazar hade de många olika aktiviteter att erbjuda för eleverna och några av dessa var: Lösa kärleksmysterium, här fick eleverna lista ut vem av fem tjejer som hade skickat ett kärleksbrev genom att säkra och undersöka bevismaterial så som fingeravtryck, hårstrå, läppstift, skriften på brevet samt fibrer. I ett annat rum fick eleverna göra slime. Bland eleverna var detta mycket uppskattade aktiviteter.

Vi fick även möjligheten att vara med på en engelsklektion English house bidrog med. Läraren var väldigt noga med att koppla undervisningen till elevernas livsvärld, vad gör eleverna på deras fritid exempelvis. Läraren påpekade, om eleverna inte räcker upp handen har jag misslyckats. Det var fascinerande att se hur läraren på English house fick med sig eleverna, de var entusiastiska och hade många frågor.

Läraren påvisade även förslag på hur man kan använda IKT i sin undervisning genom att använda sig av en touchscreen, budskapet läraren ville få fram blev mycket tydligt via detta hjälpmedel.

Pedagogerna på Balthazar påvisar att om en elev tycker om engelska men har en förutfattad mening om att naturvetenskap är ointressant kan man integrera det engelska språket och motivera eleven till att få en positivare inställning till naturvetenskap.

Dagen på Balthazar har varit mycket givande och inspirerande. Barn och elever i alla åldrar samt lärare borde få möjligheten att besöka ett science center, vi tror att det skulle berika och inspirera alla parter i undervisningen.

Vi avslutar med bilder från vårt besök på Balthazar.

Referens:

Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.


Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan och kursplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.















Ett blått medel som såg fantastiskt ut när man snurrade på globen.















Här håller christin hela månen.















Rymdrummet















Månen















Rymdmat














Solen














Ljudvågorna gör att vattnet vibrerar.














Här spelar spegelns olika lägen oss ett spratt.














Ansiktet följer efter dig i alla vinklar.













Vacker konst vid entrén.














Regnbågens alla färger.














Utforskning av hjärtats olika delar.

























Så här såg det ut egentligen.


























Jordgloben















Här testades reaktionsförmågan.














Här kunde man testa sin puls och även göra ett lögndetektorstest.

fredag 26 mars 2010

Lektionsplenering för årskurs 1

Lektionsplanering för årskurs 1

Rubrik: Regnbågen

När: April

Övergripande mål från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94):
• Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga kunskapsområdet

Mål ur kursplanen för årskurs fem för de naturorienterade ämnena
• kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
• känna till naturvetenskapliga fenomen

Konkreta mål:
• eleverna ska få en förståelse för vilka faktorer som styr regnbågens tillblivelse
• eleverna ska få en inblick i att vitt ljus innehåller regnbågens färger

Material: Saga, Concept Cartoon, skål, vatten, overhead, prisma, lampa eller solljus

Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå från Concept Cartoon och utifrån den diskutera med eleverna och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Under experimentet diskuterar vi hur det vita ljuset delas upp i flera färger. Lektionen avslutas med att de får göra var sin färgsnurra.

Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att utvärdera elevernas måluppfyllelse ställer vi några kriteriefrågor: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? Vad är det som händer när färgsnurran snurras fort och vad beror det på?

Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för eleverna att nå målen

Pedagogens ledarskap:
• Förstod eleverna det vi ville synliggöra?
• Var aktiviteten utmanande?
• Passade aktiviteten alla elever?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?

Gruppinlägg

Planering för förskolan

Planering för förskolan

Rubrik: Regnbågen

När: April

Övergripande mål från läroplanen för förskolan (Lpfö 94):
• Utveckla en förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen
• Utveckla förmågan att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för uppfattningar

Konkreta mål:
• Att de genom upplevelse inser att regnbågen inte går att fånga
• Att de får en förståelse för att både sol och regn krävs för att en regnbåge ska bildas

Material: Saga, Concept Cartoon, overhead, genomskinlig skål, vatten, prismor, ljuskälla, papper och kritor eller vattenfärg.

Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå ifrån vår Concept Cartoon och kring den resonera med barnen och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Barnen får prova att fånga den regnbåge som blir synlig. Samlingen avslutas med att de får måla deras egen regnbåge.

Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att göra en utvärdering av elevernas måluppfyllelse träffar vi dem efter ytterligare en vecka. Under intervjun där de får berätta om fenomenet regnbågen ställer vi kriteriefrågor som lyder: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? På vilka sätt kan du fånga en regnbåge? Följdfrågor kommer att ställas beroende på barnens svar.

Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för barnen att nå målen

Pedagogens ledarskap:
• Var aktiviteten lustfylld?
• Passade aktiviteten för alla barn?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?

Gruppinlägg

tisdag 23 mars 2010

Frågor till handledningen den 25/3

Här kommer lite frågor inför handledningen:
  • Vad ska synliggöras i den planerade lektionen?
  • Skall planeringen ha liknande innehåll i både förskola och skola?
  • Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
  • Vad är det vi ska redovisa inför våra klasskamrater?

måndag 22 mars 2010

Grön Flagg


Under grupp 4b blogg läste jag om något mycket intressant som förskolor och skolor har chans att bli delaktiga i. Grön Flagg är Sveriges största miljönätverk för pedagogiska versamheter. Arbetssättet bygger på att alla både lärare och elever bidrar till arbetet för hållbar utveckling. I grön flagg finns teman såsom: konsumtion, klimat och energi, kretslopp, livstil och hälsa, närmiljö och vattenresurser. På hemsidan kan ni läsa mer om Grön Flagg och det spännande arbetet.
http://www.hsr.se/skola

onsdag 17 mars 2010

Färgerna


Färgernas uppgift är att göra omvärlden än mer synlig. Vi tar till oss mer information i en värld av färger än om vi enbart sett i en gråskala. Seendet av färger har utvecklats hos de arter som haft någon nytta av det. Det är inte säkert att en art som har högre utveckling har färgseende. Människan ser färger men inte andra däggdjur såsom våra fyrfotade vänner. Däremot har fiskar och fåglar färgseende. Vissa insekter kan se färger men en skala som avviker från vår. Biet har ett färgspektrum som sträcker sig från det gula mot grönt och blått, förbi violett och ytterligare till ultraviolett – något vi inte kan göra. Med andra ord lockas inte biet av den röda färgen i vallmon utan av de svarta strimmorna som ses som ultravioletta.
Referens:
Nilsons, KG. (2004). Färglära. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

fredag 12 mars 2010

Idag har jag varit och intervjuat eleverna om hur det kommer sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland? Jag såg skillnader hos barnen och eleverna rent kunskapsmässigt och i deras förklaringar. I skolan visste eleverna att det är ljuset som reflekteras i en regndroppe samt att allt ljus egentligen är vitt och när solens strålar reflekterar i de kemiska ämnena bildas färger. Det är fantastiskt vad barnen kan.

Det jag reflekterade mest över var att förskolebarnens svar var mer fantasirika, de tänkte inte så mycket på att nu måste jag säga ”rätt”. Detta gjorde däremot eleverna i skolan, de förväntande sig att jag ville ha ett ”rätt” svar eller vad det så att jag ställde frågan fel?
Idag har jag varit och intervjuat eleverna om hur det kommer sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland? Jag såg skillnader hos barnen och eleverna rent kunskapsmässigt och i deras förklaringar. I skolan visste eleverna att det är ljuset som reflekteras i en regndroppe samt att allt ljus egentligen är vitt och när solens strålar reflekterar i de kemiska ämnena bildas färger. Det är fantastiskt vad barnen kan.

Det jag reflekterade mest över var att förskolebarnens svar var mer fantasirika, de tänkte inte så mycket på att nu måste jag säga ”rätt”. Detta gjorde däremot eleverna i skolan, de förväntande sig att jag ville ha ett ”rätt” svar eller vad det så att jag ställde frågan fel?

Lantgård som pedagogisk resurs?

Jag vill inte göra reklam för en lokal tidning men...
Jag har läst ytterligare en intressant artikel i dagens SKLT (nr 59, 100312) som handlar om en ny kurs som Universitetet för miljö och biovetenskap i Norge och LRF Väst tillsammans med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) anordnar. Kursen heter Gården som pedagogisk resurs och pågår hela året och har 32 norska och svenska deltagare (8 svenskar). Norge, som alltid verkar vara lite före oss, har haft sådana projekt sedan 1997, med goda resultat.
Vad är då tanken med att använda en lantgård som pedagogisk resurs? Skoleleverna ska få göra återkommande besök och verkligen få ta del av den verksamhet som pågår där. De ska få odla, skörda, mata, såga och snickra, med andra ord få mer praktisk erfarenhet. Tanken är att eleverna ska få en känsla för naturen och hur människans handlingar direkt kan påverka naturen. SLU ser fler fördelar med detta arrangemang, bland annat kan de vardagsnära erfarenheterna gynna återkopplingen till de rena skolämnen som matematik och svenska, naturkunskap och teknik samt samhällskunskap. Projektet riktar sig både till hela klasser och barn med enskilda behov. Barn med koncentrationssvårigheter kan gynnas av att få komma ut till en gård en dag i veckan, menar Christina Lundström, forskningsassistent på SLU.
Vad tycker ni om det här pedagogiska arbetssättet?

Ljus - en källa till liv

Om inte solen fanns skulle det vara helt kolsvart på jorden och allt liv skulle ta slut. Ljuskällor som solen, eld, lampor och stearinljus ses för att de sänder ut ljus. Andra saker blir synliga genom att de reflekterar ljuset från någon av de nämnda ljuskällorna. Ljuset studsar mot föremålen och reflekteras sedan in i vårt öga så att vi kan se.

Ljuset kan ha en hastighet på 300 000 km/sek i jämförelse med ljudet som bara hinner 340 meter på samma tid. När det åskar blir därför blixten synlig långt tidigare än vad åskmullret hörs.

För att vi ska kunna se föremål så studsar alltså ljuset och strålarna reflekteras och träffar våra ögon. Strålarna sprids från föremålen åt olika håll men tittar du däremot på en spegel så studsar inte strålarna hur som helst. Mot en spegel så reflekteras strålarna precis i samma vinkel som de studsar in, vilket gör att en spegelbild blir synlig.

Ljusstrålarna ändrar riktning när de går från luft till vatten. Ljuset bryts alltid när de går från ett material till ett annat. Förut har experimentet med mjölken beskrivits men du kan också få syn på det genom att stoppa ner fingret i ett vattenfyllt glas och titta på det från olika håll.

Referens:
H, Persson. (2004). Boken om fysik och kemi. Örebro: Ljungföretagen Tryckeri AB.

torsdag 11 mars 2010

Handledning 11/3-2010

Gruppens anteckningar från handledningen med Stellan Sundahl

Vi diskuterade om materia, liv, energi och teknik och Stellan hade tips och idéer på hur vi kunde få större kunskap och insikt kring området liv.

Ljuset är liv och har betydelse för fotosyntesen och de producenter som medverkar är gröna växter, alger och bakterier. Fotosyntesen = koldioxid + vatten ger druvsocker och syre genom solljuset och klorofyllet.

Ljus kan även produceras på annat sätt än från solen. Vissa levande organismer kan producera ljus genom kemiska processer, vilket benämns som bioluminiscens. Honungsskivling kan lysa i mörker och även vissa djur som eldflugor och lysmask som tillhör arten skalbaggar. Det finns olika anledningar till att de lyser som för att kommunicera för olika syften som till exempel attrahera eller för att kunna fånga föda. Vissa arter använder ljuset för att undvika att bli uppätna av fiender.

Stellan behandlade även ögats fysik och hur ljuset möjliggör att vi kan se. Ögat är ett anatomiskt organ som gör att vi kan förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ återfinns i djurriket där graden vad som kan urskiljas växlar, där de enklaste varianterna anbart kan se om det är mörkt eller ljust. Beroende på hur ögonen är placerade på djuren kan de få tredimensionella bilder som vi eller två olika separata bilder. Leddjuren som innefattar insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har fasettögon. Fasettögonen ger inte flera bilder som många tror, men de kan se i 360-gradigt synfält. Synen blir baserad på ett flertal bilder som har sammansmälts till en.

Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler och dessa kallas för tappar och stavar. De har samma metabolism (ämnesomsättning) och är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Stavarna är ljuskänsliga och fungerar i mörker, de kan däremot inte skilja på färger vilket gör att omgivningen får mindre färg ju mörkare det är. De har också svårt att skilja på detaljer och har därför dålig synskärpa. Tapparna däremot har då det är ljust stor synskärpa och detta förbättras ju tätare tapparna sitter. Tapparna finns i flera varianter som har olika känslighet för färg (våglängder av ljus), vilket gör att vi kan se färger.

Seendets biologi

När ljusstrålar når ögat på en människa så bryts de av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. Om ögat är avslappnat bryts de strålar som kommer långt bortifrån samman till en skarp bild som syns på näthinnan. När vi tittat på närmare föremål bryter ögat samman ljuset kraftigare för att få en skarp bild. Genom ackommodation kan linsen öka eller minska ljusbrytningen. Vid närsynthet och översynthet bryts ljuset samman till en bild som antingen hamnar före närhinnan som i första fallet eller bakom vid översynthet. Detta korrigeras genom att förändra brytningen genom linser som antingen är konkava eller konvexa.

Referenser:
Stellan Sundahl
http://www.resurs.folkbildning.net/projekt/oga/eyebio4.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki%C3%96ga

onsdag 10 mars 2010

Tankar kring regnbågen

Idag har jag varit på min fältstudieplats och frågat barnen vad de har för uppfattningar kring det naturvetenskapliga fenomenet regnbågen. Min fråga var: hur kommer det sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland? Jag fick mycket intressanta och kloka svar, några av dessa var: ”När solen är framme och det har regnat kommer regnbågen fram”, ”jag ser en osynlig regnbåge när den inte är framme” och ”regnbågen kan man bara se när det är lite mörkare”, ” regnbågen kan man bara se när det är ljusare” samt ” regnbågens färger är av blommornas färger”

Det barnet som sa att han trodde att regnbågen kan man se när det är lite mörkare tror jag blev influerad av bilden, då den är mörkare på grund av åskväder. Ett annat barn utvecklade denna tanke och sa att regnbågen syns bara när det är natt. Det kommer arr bli en utmaning att förmedla de budskap vi vill få fram eftersom regnbågen är ett komplext fenomen dessutom är det abstrakt. Sjöberg (2000) menar att barn har svårt att förstå abstrakta ting och att vi måste göra dem konkreta. Det ska bli väldigt spännande att göra samma intervju med skolelever för att se vad som skiljer sig i deras förståelse och uppfattningar.

måndag 8 mars 2010

Elfria förskolan Ving

Hur var det att leva utan ström som man ju faktiskt gjorde för hundra år sedan? Och hur kan man synliggöra det för nutidens barn som tar ström som något självklart.
I fredagens Skaraborgs Läns tidning (SKLT) kunde man läsa om hur förskolan Ving i Axvall anordnade en elfri dag. På morgonen när personalen och barnen kom var det alldeles mörkt och de fick tända med levande ljus samt använda ficklampa på toaletten. Varmvatten värmdes med hjälp av spritkök och inga kläder kunde torkas i torkskåpen. Förskolelärarna förklarar för tidningens reporter att det här blir något konkret som även de minsta kan förstå. Barnen hade med sig egna tallrikar, muggar och bestick och fick ta med dem hem igen, odiskade. De äldre förskolebarnen, 6-åringarna, fick laga sin egen mat utomhus vid minnesstenen mellan Valleskolan och Folkhögskolan i Axvall.
Vilken finfin idé som dessa lärare gjorde till verklighet! Heder åt er tycker jag!

lördag 6 mars 2010

I helgen tittade jag på hjärnkontoret och lärde mig då hur popcorn blir till. Majskornet (materian) innehåller bland annat vatten och stärkelse. När vattnet och stärkelsen blir varmt rör sig molekylerna fortare och expanderar, detta bidrar till att majskornet ”sprängs” och intar till popcorn struktur.
Andersson (2008) menar att läroplanen har två huvudsyften vad gäller naturkunskap och dessa är: som lärare måste vi få eleverna intresserade av naturkunskap och förmå dem att skapa kunnande om arbetssätt, begrepp samt teorier. Den andra punkten är att vi som lärare måste bidra med kunskap till eleverna så att de kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Jag anser att ämneslärarna borde få en bredare utbildning i form av att de läser kemi, biologi samt fysik eller i alla fall ett brett kunskapsområde så att de kan förmedla alla ämnenas sammanhang. Under min egen skolgång såg jag aldrig de naturvetenskapliga ämnena som en kontext och detta medförde att jag inte kunde orientera mig i den komplexa omvärlden. Hur ska vi göra för att inte dagens elever ska drabbas likadant? Ett alternativ är att dessa lärare samarbetar så att eleverna får en chans att de det kontextuella sammanhanget. En elev måste kunna förstå att allt jag gör, påverkar hela världen och att hela jorden är ett stort kretslopp.

För att uppnå denna förståelse hos eleverna tycker jag att läraren ska använda sig av laborativt arbetssätt som är knutet till elevernas egen livserfarenhet så att de kan finna meningen med det dem gör. Exempel på arbetsområden: vad händer med miljön om jag skräpar med eller vad får det för konsekvenser om jag förorenar vattnet? Kan vi leva utan vatten? Man kan även förmedla vattnets kretslopp och visa på dess sammanhang.






Referens: http://www.sgu.se/export/pics/geologi_grundvatten/kretslopp_564.gif

fredag 5 mars 2010

Blommornas himmelrike

Hej igen!
Jag kände att jag bara var tvungen att förmedla den här underbara indianska myten om regnbågen:

"Det sägs att blommorna var mycket ledsna över att de inte hade något himmelrike. De gick till Skaparen och klagade.

Alla andra hamnar i himlen när de dör, sa blommorna. Eller möjligen någon annanstans. Vi bara multnar bort medan människorna roar sig i de sälla jaktmarkerna! Är det inte slöseri med all vår färgprakt att vi bara ska vissna ner och försvinna?

Det var Skaparen tvungen att hålla med om, så utan att krångla mer om saken gav han blommorna ett eget himmelrike. Du kan själv se det ibland just när solen börjat torka upp jorden efter ett regn. Då sträcker sig deras himmelrike, regnbågen, som en bro över världen. Och den lyser i blommornas alla färger."

Referens:
http//www.berattarverkstan.se/berattarkiv.htm

Funderingar kring sammanhang

Att solen ser röd ut vid horisonten det är ingen synvilla. Det gulvita solljuset har blivit av med mycket av det blå så det ljus som finns kvar blir mest rött. Ljuset får en längre väg att gå och spridningen blir större på kvällen än vid lunch. Blått ljus sprids mer än rött alltså finns det mer kvar av det röda. Samma fenomen som att himlen ser blå ut, det blå är spridning av atmosfäriska partiklar av ljuset från solen. Den blå himlen är en påminnelse om att vi har en atmosfär (Jönsson, 2003).

Bodil Jönsson (2003) beskriver varför sammanhangsföreställningar är ett så viktigt ord och om att kunna vara överens om ett fåtal grundläggande sammanhang. Man kan inte beskriva en regnbåge utifrån en enda vetskap det finns mycket att säga om regnbågen vilket ju, vi i vår grupp har upptäckt! Små barn har ofta helt egna tankar om hur saker och ting hänger samman. Men när vi ska förklara saker för barn/elever, hur ska vi tänka då, framåt eller bakåt? Jönsson (2003) berättar vidare om att de gamla grekerna hade en ändamålsinriktad förklaring: om ett barn frågade varför det ligger ett ekollon här skulle man ha svarat: "Det ligger här för att det skall växa upp en ek." I dag kanske du svarar att: "det är för att det står en ek här och det är den som tappat ekollonet." Vår nutida tanke är mer orsaksbunden. Det är endast i tankar kring teknik som vi har ett "för att"-perspektiv. Jönsson (2003) frågar sig om vi kanske i naturvetenskapliga sammang skulle nå en bättre kunskap om vi forskade efter avsikter i stället för orsaker? Jag tycker den här tanken verkar vettig. Varför måste människan motarbeta naturens krafter hela tiden istället för att leva i den och med den?

Referens: Jönsson, B. (2003) På tal om fysik. Brombergs Bokförlag.

Solen

Vår sol, vår viktigaste stjärna.
Men betänk att den är bara en av miljarder andra stjärnor i vår galax, den som vi kallar Vintergatan. Det är på grund av vår sols närhet som vi tycker att denna stjärna är annorlunda. Vår sol innehåller mer än 99 % av solsystemets samlades massa och styr därför planeternas rörelser. Solens diameter är 109 gånger jordens. I solens kärna är temperaturen omkring femton miljoner grader. Dess yta är svalare, 6000 grader. I solens kärna reagerar vätgas och helium med varandra och skapar solens energi. Solen har precis som jorden atmosfär, solen har tre lager: fotosfär- ytan, kromosfär och koronan. Solen föddes för nästan fem miljarder år sedan och den har långsamt ökat i storlek och ljusstyrka som den också kommer att fortsätta att göra kommande miljarder år. Om en dryg miljard år kan den ökande solhettan börja leda till stora påfrestningar för jordelivet då jordens vatten förloras ut i rymden!

Referens:
http:/www.sli.se/prodimages/00/media/CIN/1132%20vill%20du%20veta%20mer%20om%20solen.pdf

torsdag 4 mars 2010

Tekniken i skolan

Skolan där jag gör min VFU är relativt nybyggd och undervisningen och lärandet sker utifrån Vygotskijs teorier att eleverna lär i samspel med andra. En vikvägg finns att öppna så att de båda ettorna kan interagera med varandra. Detta öppnar även upp för mer sasmarbete mellan pedagogerna i de olika klasserna. Även bänkar och stolar är moderna och mer komfortabla och sittriktiga för eleverna. Då bänkarna är högre är det också lättare för pedagogerna att hjälpa.

I undervisningen använder de sig naturligtvis av de små tekniska hjälpmedlen såsom penna, papper, sax och så vidare. För att stimulera språket men även ibland för att lära eleverna musik och för att skapa lugnare stämning spelar de musik och använder sig då av cd-spelare. På de egentliga musiktimmarna använder de sig av instrument, exempelvis piano. Än så länge har inte eleverna provat på något instrument.

Under bildlektionerna använder de sig av olika tekniker när de ritar och målar. Eleverna får prova på en mångfald av olika tekniker som samtidigt hjälper till att utveckla finmotoriken. Sist när jag var där skulle de måla moderna självporträtt som gick ut på att de inte fick släppa penseln ifrån pappret. Vissa elever var missnöjda över hur ”fula” målningarna blev men då de fick titta på modern konst från kända konstnärer så såg de att de lyckats bra.

TV, video och DVD är då och då inslag i undervisningen men vad det gäller data så är det än så länge pedagogerna som använder sig av detta. Pedagoger använder sig även kopiator där de kan skriva ut arbetsblad och uppgifter till eleverna. Detta gör att de inte behöver arbeta enbart utifrån böckerna och varje papper behöver inte nå ut till varje elev. Varannan vecka har eleverna slöjd och då får de lära sig att använda den sortens teknik som hantverket går ut på som exempelvis såg, hyvel eller hammare.

Redan i ettan har de börjat med temaarbete som kallas för NTA där både natur och teknik ingår där eleverna får utföra experiment och analysera och reflektera över dessa. Eleverna tycker att detta är spännande och de är engagerade och intresserade. Jag tror att många pedagoger är rädda över att svenska och matematikundervisningen blir lidande om de tillsätter ett nytt ämne men då de arbetar med skrivbaserad ämnesundervisning blir också språket mer användbart för eleverna.

Teknik används hela tiden och har blivit en del av vår vardag. Vid många tillfällen ses det inte ens som teknik och att det faktiskt inte alltid funnits samma möjligheter. Tänk vad pennan har underlättat och vad mycket den används. Hur hade matematiken eller svenskan fungerat om vi var tvungna att hugga in bokstäverna. För eleverna ska vi lyfta fram tekniken och hur den fungerar och dess historiska bakgrund. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) står det beskrivet att vi i undervisningen ska använda oss av ett historiskt perspektiv i all undervisning.

Innan har jag skrivit om tekniken i skolan men jag väljer nu att skriva om en undervisning i förskolan. Förskolan befinner sig i samma byggnad som skolan och använder sig av samma teknik i vardagsarbetet med barnen. Pedagogerna använder sig mycket av teknik som inte barnen ser som exempelvis kopiatorn som gör stor nytta.

Något som vore intressant och lärorikt att undervisa i och som jag tror att barn idag behöver mer av är hållbar utveckling. På studiebesöket på Balthazar togs broschyrer om grön flagg och deras arbete och jag har även läst om detta i en av bloggarna.

I undervisningen kommer vi att diskutera miljön och vad som är bra respektive dåligt för den hållbara utvecklingen. Redan nu källsorterar de och går sedan tillsammans med barnen till en återvinningsstation. Barnen kommer att få göra ett besök på soptippen där de även får möjlighet att se vad som går att återvinna. Åter i förskolan kommer vi att starta en egen kompost där barnen på ett konkret sätt kan följa vad som händer när soporna förmultnar och vilka sopor som det är möjligt att kompostera. Det som förmultnat kan sedan användas till odling av exempelvis någon grönsak. Detta blir snarare ett tema och utmynnar förhoppningsvis i ett förhållningssätt som även kan smitta av sig till vårdnadshavare och andra anhöriga. Tekniken som synliggörs för barnen är både det som de använder sig utav på soptippen men även när vi använder komposten. Även andra områden, såsom vad växten behöver för att överleva, kan med tiden vävas in och eftersom barnen blir delaktiga själva visar de säkert engagemang och intresse. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska barnen utveckla en omsorg för närmiljön och sin förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp. De ska även utveckla sitt kunnande inom växt- och djurriket. Fördelen med denna typ av undervisning är att den är pågående och finns med hela tiden och kan diskuteras vid ett flertal tillfällen framöver.

Regn

För att vi ska kunna se en regnbåge är vatten och sol två viktiga komponenter. Vatten är därtill viktigt för allt liv som finns på jorden. Vatten (H2O) är en förening av två gaser, väte (H) och syre (O). För att få en vattenmolekyl krävs två väteatomer och en syreatom.

Vattenmolekyler finns hela tiden i luften och molekylerna har då stigit upp från sjöar och hav genom förångning och övergått till gasform, vattenånga. Vattenånga finns alltid i luften men i olika mängd. Luften blir fuktigare ju mer vattenånga den innehåller. När sedan vattenmolekylerna kyls ned och återigen återgår till vätska faller de ner som regn.

Moln bildas då vattenånga övergår till vattendroppar genom kondensering. Varm luft kan innehålla mer vattenånga. När fuktig luft nära marken stiger uppåt i atmosfären och möter kallare luft sker kondensering och vattendroppar i form av moln blir till. Molnen består av små små vattendroppar som svävar omkring i luften. När dropparna i luften blivit för stora för att hålla sig svävande faller de åter nedåt. På vägen ner samlar de på sig mer vatten och faller till slut i form av regndroppar.

Regndropparna som faller är sfäriska i form av små runda pärlor. Tack vare ytspänningen kan de behålla formen. Ytspänningen fungerar som ett elastiskt hölje som återfinns på alla vattenytor. I takt med att dropparna faller snabbare pressas luften hårdare mot dem och de blir något äggformade. De blir också större när de samlar på sig mer vatten på vägen ner. Till slut kan inte ytspänningen hålla samman regndroppen som faller sönder i flera mindre droppar. Detta gör att regndropparna inte kan bli större än fyra millimeter tjocka innan de sönderdelas.

En regndroppe som håller sig kvar på någon växtlighet kan användas som en lins. När man tittar genom droppen återses det som finns bakom fast i uppochned vänd form. Regndropparna kan även fungera som prismor där solstrålarna reflekteras och regnbågens färger uppstår. Beroende på ur vilken vinkel som dropparna ses återfås olika färger.

Regnet fungerar renande och rensar ut damm och partiklar från atmosfären. Dock är atmosfären full av föroreningar på grund av miljöförstöringen. När dessa föroreningar följer med vattnen ned så bildas surt regn vilket kan skada växtligheter och djur, som exempelvis fiskarna i havet. Vattnet fungerar som ett kretslopp i dess rörelse och det går runt och runt hela tiden. För att få kretsloppet att fungera behövs en energikälla vilket är solen.

Referenslitteratur:
CWK Gleerups Utbildningscentrum AB. Regn. (1999). Gleerups Förlag: Malmö.

onsdag 3 mars 2010

Seminariet den 2010-03-01

Under seminariet diskuterade vi flera frågor utifrån bedömning och hur vi skall förhålla oss till det. Vi utgick från frågor som Lidberg (2010-03-01) hade ställt under en föreläsning. Frågor om hur vi kan samla in underlag för bedömning, hur vi kan utveckla en formativ bedömning. Utifrån dessa frågor har det väckts flera andra frågor bland annat om att allt som händer i förskola och skola verkligen behöver analyserar. Å andra sidan kan det vara positivt att tillsamman med barnet eller eleven kunna analysera och reflektera över dess arbete som exempelvis en bild barnet/eleven har målat eftersom de även kan ge uttryck för tankar och känslor genom att måla. Vi tror ändå att barn och elever utvecklas mycket utan att hela tiden behöva ställa ledande frågor. Självklart bör lärare kunna göra detta och synligöra lärandet eftersom det ändå är vår uppgift men att göra det för mycket kan också vara negativt. Vi tror att barn lär sig mycket i samspel med andra barn och i leken.

Ett påstående som vi kom att diskutera utifrån Lidbergs (2010-03-01) föreläsning var ”att göra det viktigaste bedömningsbart och inte det enklaste mätbara.” Flera av oss har upplevt att skolan många gånger har tagit just den enkla vägen där det är resultat på prov som oftast bedöms. När vi har reflekterat vidare på detta har vi också funderat över att concept cartoon är ett redskap där vi kan ställa kritieriefrågan, för att få en förståelse för vad barn/elever kommer att ha förstått utifrån undervisningen om regnbågen. Detta väckte sedan frågor hos som som att; vilka bra kriteriefrågor kring regnbågen finns det? Vad vill vi att de skall få syn på? Är det hur regnbågen uppkommer eller att alla färger finns i den ”vita” färgen? Vi har tagit upp förslag på experiment och ett sådant är att lägga en skål med vatten på en overhead maskin och släcka ljuset i rummet. Genom att göra detta skall alltså flera regnbågar uppstå. Ahlrik ((2010-03-01) hänvisade till en föreläsare vid namnet Måål om att de mål som vi pedagoger sätter upp är vad eleverna skall lära sig. Det är också en fråga som vi diskuterade och hade blandade tankar kring. Eleven lär sig så mycket mer än enbart målen. Sedan kan man också diskutera frågan om eleverna inte lär sig det som de skall, alltså målen, då är det viktigt att pedagogen ställer sig frågan om denne verkligen undervisar och synligöra vad eleverna skall lära sig.

Enligt Andersson (2008) skall lärare i förskolan tänka långsiktigt på de mål som finns i Lpo 94. För oss var det svårt att tänka på att en förskollärare skall behöva känna till målen i årskurs 9. På det sättet krävs det att alla barn går i förskolan och att Lpo 94 även skall läsas och kunnas av förskollärare.

I förskolan dokumenteras det ofta med hjälp av digitalkamera. Många gånger står det under korten vad barnen har gjort men inte själva lärandemålen som vi anser också behöva stå med. Vi tror att många förskolor gör så på grund av att de är vad de tror och kanske vet att föräldrarna vill se. En person i basgruppen beskrev att på den förskola den hade varit i arbetade just med att synligare målen, medan en annan berättade om hur detta blev för mycket för vissa förskollärare att de till slut inte tog så mycket kort på barnen längre. Det är också något att tänka på. Måste all verksamhet i förskolan ske utifrån mål? Får inte barnen ibland bara vara utan att vi skall styra upp det? Vi tror att det är viktigt att visa föräldrarna de mål som vi faktiskt har i förskolan.

Vad anser vi då om formativ bedömning? Vi hade olika tankar kring detta. Någon ansåg att elever med dålig självbild kan uppleva det jobbigt samtidigt som någon annan ansåg att det faktiskt kunde styra och hjälpa den ”svage” eleven. Utifrån att ge omedelbar feedback på arbetet vet också eleven om vad den behöver ändra för att utvecklas men har också en del att säga till om angående lärarens bdömning. Utifrån observationer, prov, samtal, diagnostiska test och redovisningar har elever möjlighet att visa sina kunskaper och utifrån dessa tillfällen ger läraren en format. Vi anser att formativ bedömning är väldigt positiv och att många lärare använder sig av det men inte för att förändra sin egen undervisning.