Jag kontaktade skolan och undrade om de hade någon overhead till mitt experiment om regnbågen? Ja, blev svaret, men den används inte så vi vet inte om den fungerar. Tyvärr fungerade den inte så det blev därför inte någon overhead. Nu gick det bra ändå men jag kan inte låta bli att fundera på hur fort användarteknik blir omodern teknik!
Kanske overheadapparaten känns gammal eftersom det nu finns förnyad teknik som fungerar snabbare och är mycket smidigare att använda. Men kan inte den gamla tekniken bli till förnybar teknik? Det vill säga att vi använder overheadapparaten till något annat än vad den från början var tänkt för. Ändamålet helgar ju medlen sägs det ju. Vi har ju sett hur både Anna-Stina Ahlrik och Bengt Drath i sina teknik- respektive matematikföreläsningar använt overhead till att laborera med skuggor. Sedan är väl bra att ha en variation av presentationsteknik när man vill visa fram något. Jag har många gånger känt en befriande känsla när föreläsaren på högskolan använder sig av overhead istället för en i raden av alla Power Point-presentationer.
På min VFU-skola används en form av återanvändningsteknik av inlärningsmaterial som sparar mycket papper. Barnen får inplastade pappersblad med uppgifter inplanerade för aktuell vecka, de använder overhead-tuschpennor, att skriva med. Efter att ha visat den färdiga uppgiften för en lärare torkar de bara av det plastade papperet med en våt trasa.
På den förskola jag har besökt har de större barnen varit intresserade av klockan som tekniskt hjälpmedel, hur den ser ut och fungerar. Därför har barnen gjort egna urtavlor med minut- och timvisare på. Vid flertalet tillfällen går de igenom klockans delar och vilken funktion de har. Denna tekniska information stressas inte fram utan får smälta in successivt i barnens medvetande och i deras egen takt. Ett annat tekniskt sätt att visa på det naturvetenskapliga fenomenet: naturens nedbrytning, är kompostering samt återvinning. Denna teknik används ofta inom förskolan. Det är en klar fördel att ha en kompost på gården och/eller ett ställe att sortera skräp på för att redan tidigt kunna påvisa för små barn vad som är bra och inte så bra för naturen. Det ger också en ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, 2006, s. 31)
Slutligen, för att föra fram teknik som ämne tror jag att det är viktigt att vi mer benämner det vi gör och på vilka sätt vi använder saker som teknik och att se på teknik ur olika perspektiv, både förr och nu. Lars Ingelstam belyser hur vi kan göra det moderna samhället lite mer tydlig i undervisningen genom tre olika tillvägagångssätt. Det historiska perspektivet, kan hjälpa till att se teknikens ändamål från start och genom tiden som gått. Vardagstekniken, där den enkla detaljen hjälper till att längre fram få syn på ett mer omfattande system. Utgångspunkten, att utifrån en helhet därefter utforska del för del mer ingående (Ginner & Mattsson, 1996).
Kanske overheadapparaten känns gammal eftersom det nu finns förnyad teknik som fungerar snabbare och är mycket smidigare att använda. Men kan inte den gamla tekniken bli till förnybar teknik? Det vill säga att vi använder overheadapparaten till något annat än vad den från början var tänkt för. Ändamålet helgar ju medlen sägs det ju. Vi har ju sett hur både Anna-Stina Ahlrik och Bengt Drath i sina teknik- respektive matematikföreläsningar använt overhead till att laborera med skuggor. Sedan är väl bra att ha en variation av presentationsteknik när man vill visa fram något. Jag har många gånger känt en befriande känsla när föreläsaren på högskolan använder sig av overhead istället för en i raden av alla Power Point-presentationer.
På min VFU-skola används en form av återanvändningsteknik av inlärningsmaterial som sparar mycket papper. Barnen får inplastade pappersblad med uppgifter inplanerade för aktuell vecka, de använder overhead-tuschpennor, att skriva med. Efter att ha visat den färdiga uppgiften för en lärare torkar de bara av det plastade papperet med en våt trasa.
På den förskola jag har besökt har de större barnen varit intresserade av klockan som tekniskt hjälpmedel, hur den ser ut och fungerar. Därför har barnen gjort egna urtavlor med minut- och timvisare på. Vid flertalet tillfällen går de igenom klockans delar och vilken funktion de har. Denna tekniska information stressas inte fram utan får smälta in successivt i barnens medvetande och i deras egen takt. Ett annat tekniskt sätt att visa på det naturvetenskapliga fenomenet: naturens nedbrytning, är kompostering samt återvinning. Denna teknik används ofta inom förskolan. Det är en klar fördel att ha en kompost på gården och/eller ett ställe att sortera skräp på för att redan tidigt kunna påvisa för små barn vad som är bra och inte så bra för naturen. Det ger också en ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, 2006, s. 31)
Slutligen, för att föra fram teknik som ämne tror jag att det är viktigt att vi mer benämner det vi gör och på vilka sätt vi använder saker som teknik och att se på teknik ur olika perspektiv, både förr och nu. Lars Ingelstam belyser hur vi kan göra det moderna samhället lite mer tydlig i undervisningen genom tre olika tillvägagångssätt. Det historiska perspektivet, kan hjälpa till att se teknikens ändamål från start och genom tiden som gått. Vardagstekniken, där den enkla detaljen hjälper till att längre fram få syn på ett mer omfattande system. Utgångspunkten, att utifrån en helhet därefter utforska del för del mer ingående (Ginner & Mattsson, 1996).
Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar