Skolan där jag gör min VFU är relativt nybyggd och undervisningen och lärandet sker utifrån Vygotskijs teorier att eleverna lär i samspel med andra. En vikvägg finns att öppna så att de båda ettorna kan interagera med varandra. Detta öppnar även upp för mer sasmarbete mellan pedagogerna i de olika klasserna. Även bänkar och stolar är moderna och mer komfortabla och sittriktiga för eleverna. Då bänkarna är högre är det också lättare för pedagogerna att hjälpa.
I undervisningen använder de sig naturligtvis av de små tekniska hjälpmedlen såsom penna, papper, sax och så vidare. För att stimulera språket men även ibland för att lära eleverna musik och för att skapa lugnare stämning spelar de musik och använder sig då av cd-spelare. På de egentliga musiktimmarna använder de sig av instrument, exempelvis piano. Än så länge har inte eleverna provat på något instrument.
Under bildlektionerna använder de sig av olika tekniker när de ritar och målar. Eleverna får prova på en mångfald av olika tekniker som samtidigt hjälper till att utveckla finmotoriken. Sist när jag var där skulle de måla moderna självporträtt som gick ut på att de inte fick släppa penseln ifrån pappret. Vissa elever var missnöjda över hur ”fula” målningarna blev men då de fick titta på modern konst från kända konstnärer så såg de att de lyckats bra.
TV, video och DVD är då och då inslag i undervisningen men vad det gäller data så är det än så länge pedagogerna som använder sig av detta. Pedagoger använder sig även kopiator där de kan skriva ut arbetsblad och uppgifter till eleverna. Detta gör att de inte behöver arbeta enbart utifrån böckerna och varje papper behöver inte nå ut till varje elev. Varannan vecka har eleverna slöjd och då får de lära sig att använda den sortens teknik som hantverket går ut på som exempelvis såg, hyvel eller hammare.
Redan i ettan har de börjat med temaarbete som kallas för NTA där både natur och teknik ingår där eleverna får utföra experiment och analysera och reflektera över dessa. Eleverna tycker att detta är spännande och de är engagerade och intresserade. Jag tror att många pedagoger är rädda över att svenska och matematikundervisningen blir lidande om de tillsätter ett nytt ämne men då de arbetar med skrivbaserad ämnesundervisning blir också språket mer användbart för eleverna.
Teknik används hela tiden och har blivit en del av vår vardag. Vid många tillfällen ses det inte ens som teknik och att det faktiskt inte alltid funnits samma möjligheter. Tänk vad pennan har underlättat och vad mycket den används. Hur hade matematiken eller svenskan fungerat om vi var tvungna att hugga in bokstäverna. För eleverna ska vi lyfta fram tekniken och hur den fungerar och dess historiska bakgrund. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) står det beskrivet att vi i undervisningen ska använda oss av ett historiskt perspektiv i all undervisning.
Innan har jag skrivit om tekniken i skolan men jag väljer nu att skriva om en undervisning i förskolan. Förskolan befinner sig i samma byggnad som skolan och använder sig av samma teknik i vardagsarbetet med barnen. Pedagogerna använder sig mycket av teknik som inte barnen ser som exempelvis kopiatorn som gör stor nytta.
Något som vore intressant och lärorikt att undervisa i och som jag tror att barn idag behöver mer av är hållbar utveckling. På studiebesöket på Balthazar togs broschyrer om grön flagg och deras arbete och jag har även läst om detta i en av bloggarna.
I undervisningen kommer vi att diskutera miljön och vad som är bra respektive dåligt för den hållbara utvecklingen. Redan nu källsorterar de och går sedan tillsammans med barnen till en återvinningsstation. Barnen kommer att få göra ett besök på soptippen där de även får möjlighet att se vad som går att återvinna. Åter i förskolan kommer vi att starta en egen kompost där barnen på ett konkret sätt kan följa vad som händer när soporna förmultnar och vilka sopor som det är möjligt att kompostera. Det som förmultnat kan sedan användas till odling av exempelvis någon grönsak. Detta blir snarare ett tema och utmynnar förhoppningsvis i ett förhållningssätt som även kan smitta av sig till vårdnadshavare och andra anhöriga. Tekniken som synliggörs för barnen är både det som de använder sig utav på soptippen men även när vi använder komposten. Även andra områden, såsom vad växten behöver för att överleva, kan med tiden vävas in och eftersom barnen blir delaktiga själva visar de säkert engagemang och intresse. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska barnen utveckla en omsorg för närmiljön och sin förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp. De ska även utveckla sitt kunnande inom växt- och djurriket. Fördelen med denna typ av undervisning är att den är pågående och finns med hela tiden och kan diskuteras vid ett flertal tillfällen framöver.
I undervisningen använder de sig naturligtvis av de små tekniska hjälpmedlen såsom penna, papper, sax och så vidare. För att stimulera språket men även ibland för att lära eleverna musik och för att skapa lugnare stämning spelar de musik och använder sig då av cd-spelare. På de egentliga musiktimmarna använder de sig av instrument, exempelvis piano. Än så länge har inte eleverna provat på något instrument.
Under bildlektionerna använder de sig av olika tekniker när de ritar och målar. Eleverna får prova på en mångfald av olika tekniker som samtidigt hjälper till att utveckla finmotoriken. Sist när jag var där skulle de måla moderna självporträtt som gick ut på att de inte fick släppa penseln ifrån pappret. Vissa elever var missnöjda över hur ”fula” målningarna blev men då de fick titta på modern konst från kända konstnärer så såg de att de lyckats bra.
TV, video och DVD är då och då inslag i undervisningen men vad det gäller data så är det än så länge pedagogerna som använder sig av detta. Pedagoger använder sig även kopiator där de kan skriva ut arbetsblad och uppgifter till eleverna. Detta gör att de inte behöver arbeta enbart utifrån böckerna och varje papper behöver inte nå ut till varje elev. Varannan vecka har eleverna slöjd och då får de lära sig att använda den sortens teknik som hantverket går ut på som exempelvis såg, hyvel eller hammare.
Redan i ettan har de börjat med temaarbete som kallas för NTA där både natur och teknik ingår där eleverna får utföra experiment och analysera och reflektera över dessa. Eleverna tycker att detta är spännande och de är engagerade och intresserade. Jag tror att många pedagoger är rädda över att svenska och matematikundervisningen blir lidande om de tillsätter ett nytt ämne men då de arbetar med skrivbaserad ämnesundervisning blir också språket mer användbart för eleverna.
Teknik används hela tiden och har blivit en del av vår vardag. Vid många tillfällen ses det inte ens som teknik och att det faktiskt inte alltid funnits samma möjligheter. Tänk vad pennan har underlättat och vad mycket den används. Hur hade matematiken eller svenskan fungerat om vi var tvungna att hugga in bokstäverna. För eleverna ska vi lyfta fram tekniken och hur den fungerar och dess historiska bakgrund. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) står det beskrivet att vi i undervisningen ska använda oss av ett historiskt perspektiv i all undervisning.
Innan har jag skrivit om tekniken i skolan men jag väljer nu att skriva om en undervisning i förskolan. Förskolan befinner sig i samma byggnad som skolan och använder sig av samma teknik i vardagsarbetet med barnen. Pedagogerna använder sig mycket av teknik som inte barnen ser som exempelvis kopiatorn som gör stor nytta.
Något som vore intressant och lärorikt att undervisa i och som jag tror att barn idag behöver mer av är hållbar utveckling. På studiebesöket på Balthazar togs broschyrer om grön flagg och deras arbete och jag har även läst om detta i en av bloggarna.
I undervisningen kommer vi att diskutera miljön och vad som är bra respektive dåligt för den hållbara utvecklingen. Redan nu källsorterar de och går sedan tillsammans med barnen till en återvinningsstation. Barnen kommer att få göra ett besök på soptippen där de även får möjlighet att se vad som går att återvinna. Åter i förskolan kommer vi att starta en egen kompost där barnen på ett konkret sätt kan följa vad som händer när soporna förmultnar och vilka sopor som det är möjligt att kompostera. Det som förmultnat kan sedan användas till odling av exempelvis någon grönsak. Detta blir snarare ett tema och utmynnar förhoppningsvis i ett förhållningssätt som även kan smitta av sig till vårdnadshavare och andra anhöriga. Tekniken som synliggörs för barnen är både det som de använder sig utav på soptippen men även när vi använder komposten. Även andra områden, såsom vad växten behöver för att överleva, kan med tiden vävas in och eftersom barnen blir delaktiga själva visar de säkert engagemang och intresse. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska barnen utveckla en omsorg för närmiljön och sin förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp. De ska även utveckla sitt kunnande inom växt- och djurriket. Fördelen med denna typ av undervisning är att den är pågående och finns med hela tiden och kan diskuteras vid ett flertal tillfällen framöver.
Din fältstudieplats påminner väldigt mycket om min eftersom de också tror att vi lär genom varandra, de är även inne på att undervisningsformerna ska vara taktila. På min fältsstudieplats är de väldigt mycket inriktiade på natur exempelvis är eleverna väldigt mycket ute och undersöker närliggande natur och vad den kan innehåller samt vad de är för resurs för samhället.
SvaraRaderaSom du sa så är tekniken så nära oss så vi uppfattar det inte ens som teknik, detta är mycket viktigt att göra eleverna uppmärksamma på.