Seminariet den 2010-03-01
Under seminariet diskuterade vi flera frågor utifrån bedömning och hur vi skall förhålla oss till det. Vi utgick från frågor som Lidberg (2010-03-01) hade ställt under en föreläsning. Frågor om hur vi kan samla in underlag för bedömning, hur vi kan utveckla en formativ bedömning. Utifrån dessa frågor har det väckts flera andra frågor bland annat om att allt som händer i förskola och skola verkligen behöver analyserar. Å andra sidan kan det vara positivt att tillsamman med barnet eller eleven kunna analysera och reflektera över dess arbete som exempelvis en bild barnet/eleven har målat eftersom de även kan ge uttryck för tankar och känslor genom att måla. Vi tror ändå att barn och elever utvecklas mycket utan att hela tiden behöva ställa ledande frågor. Självklart bör lärare kunna göra detta och synligöra lärandet eftersom det ändå är vår uppgift men att göra det för mycket kan också vara negativt. Vi tror att barn lär sig mycket i samspel med andra barn och i leken.
Ett påstående som vi kom att diskutera utifrån Lidbergs (2010-03-01) föreläsning var ”att göra det viktigaste bedömningsbart och inte det enklaste mätbara.” Flera av oss har upplevt att skolan många gånger har tagit just den enkla vägen där det är resultat på prov som oftast bedöms. När vi har reflekterat vidare på detta har vi också funderat över att concept cartoon är ett redskap där vi kan ställa kritieriefrågan, för att få en förståelse för vad barn/elever kommer att ha förstått utifrån undervisningen om regnbågen. Detta väckte sedan frågor hos som som att; vilka bra kriteriefrågor kring regnbågen finns det? Vad vill vi att de skall få syn på? Är det hur regnbågen uppkommer eller att alla färger finns i den ”vita” färgen? Vi har tagit upp förslag på experiment och ett sådant är att lägga en skål med vatten på en overhead maskin och släcka ljuset i rummet. Genom att göra detta skall alltså flera regnbågar uppstå. Ahlrik ((2010-03-01) hänvisade till en föreläsare vid namnet Måål om att de mål som vi pedagoger sätter upp är vad eleverna skall lära sig. Det är också en fråga som vi diskuterade och hade blandade tankar kring. Eleven lär sig så mycket mer än enbart målen. Sedan kan man också diskutera frågan om eleverna inte lär sig det som de skall, alltså målen, då är det viktigt att pedagogen ställer sig frågan om denne verkligen undervisar och synligöra vad eleverna skall lära sig.
Enligt Andersson (2008) skall lärare i förskolan tänka långsiktigt på de mål som finns i Lpo 94. För oss var det svårt att tänka på att en förskollärare skall behöva känna till målen i årskurs 9. På det sättet krävs det att alla barn går i förskolan och att Lpo 94 även skall läsas och kunnas av förskollärare.
I förskolan dokumenteras det ofta med hjälp av digitalkamera. Många gånger står det under korten vad barnen har gjort men inte själva lärandemålen som vi anser också behöva stå med. Vi tror att många förskolor gör så på grund av att de är vad de tror och kanske vet att föräldrarna vill se. En person i basgruppen beskrev att på den förskola den hade varit i arbetade just med att synligare målen, medan en annan berättade om hur detta blev för mycket för vissa förskollärare att de till slut inte tog så mycket kort på barnen längre. Det är också något att tänka på. Måste all verksamhet i förskolan ske utifrån mål? Får inte barnen ibland bara vara utan att vi skall styra upp det? Vi tror att det är viktigt att visa föräldrarna de mål som vi faktiskt har i förskolan.
Vad anser vi då om formativ bedömning? Vi hade olika tankar kring detta. Någon ansåg att elever med dålig självbild kan uppleva det jobbigt samtidigt som någon annan ansåg att det faktiskt kunde styra och hjälpa den ”svage” eleven. Utifrån att ge omedelbar feedback på arbetet vet också eleven om vad den behöver ändra för att utvecklas men har också en del att säga till om angående lärarens bdömning. Utifrån observationer, prov, samtal, diagnostiska test och redovisningar har elever möjlighet att visa sina kunskaper och utifrån dessa tillfällen ger läraren en format. Vi anser att formativ bedömning är väldigt positiv och att många lärare använder sig av det men inte för att förändra sin egen undervisning.
Jag tror att den formativa bedömningen kan göra eleven mer delaktig i sitt eget lärande där denne medvetandegörs och kan utveckla sig själv. I bedömningen ska även positiva områden framlyftas för att eleven ska känna att han/hon klarar av att vidareutvecklas. För att undervisningen och pedagogen ska kunna ändra sina egna strategier är det viktigt att eleven är delaktig i bedömningen och blir lyssnad till. Detta kan ge läraren en förståelse för hur eleven tillägnat sig kunskaper och vad som behöver ändras för att ytterligare kunskapsinhämtning och förståelse ska kunna ske.
SvaraRadera