Regn

För att vi ska kunna se en regnbåge är vatten och sol två viktiga komponenter. Vatten är därtill viktigt för allt liv som finns på jorden. Vatten (H2O) är en förening av två gaser, väte (H) och syre (O). För att få en vattenmolekyl krävs två väteatomer och en syreatom.

Vattenmolekyler finns hela tiden i luften och molekylerna har då stigit upp från sjöar och hav genom förångning och övergått till gasform, vattenånga. Vattenånga finns alltid i luften men i olika mängd. Luften blir fuktigare ju mer vattenånga den innehåller. När sedan vattenmolekylerna kyls ned och återigen återgår till vätska faller de ner som regn.

Moln bildas då vattenånga övergår till vattendroppar genom kondensering. Varm luft kan innehålla mer vattenånga. När fuktig luft nära marken stiger uppåt i atmosfären och möter kallare luft sker kondensering och vattendroppar i form av moln blir till. Molnen består av små små vattendroppar som svävar omkring i luften. När dropparna i luften blivit för stora för att hålla sig svävande faller de åter nedåt. På vägen ner samlar de på sig mer vatten och faller till slut i form av regndroppar.

Regndropparna som faller är sfäriska i form av små runda pärlor. Tack vare ytspänningen kan de behålla formen. Ytspänningen fungerar som ett elastiskt hölje som återfinns på alla vattenytor. I takt med att dropparna faller snabbare pressas luften hårdare mot dem och de blir något äggformade. De blir också större när de samlar på sig mer vatten på vägen ner. Till slut kan inte ytspänningen hålla samman regndroppen som faller sönder i flera mindre droppar. Detta gör att regndropparna inte kan bli större än fyra millimeter tjocka innan de sönderdelas.

En regndroppe som håller sig kvar på någon växtlighet kan användas som en lins. När man tittar genom droppen återses det som finns bakom fast i uppochned vänd form. Regndropparna kan även fungera som prismor där solstrålarna reflekteras och regnbågens färger uppstår. Beroende på ur vilken vinkel som dropparna ses återfås olika färger.

Regnet fungerar renande och rensar ut damm och partiklar från atmosfären. Dock är atmosfären full av föroreningar på grund av miljöförstöringen. När dessa föroreningar följer med vattnen ned så bildas surt regn vilket kan skada växtligheter och djur, som exempelvis fiskarna i havet. Vattnet fungerar som ett kretslopp i dess rörelse och det går runt och runt hela tiden. För att få kretsloppet att fungera behövs en energikälla vilket är solen.

Referenslitteratur:
CWK Gleerups Utbildningscentrum AB. Regn. (1999). Gleerups Förlag: Malmö.