fredag 26 februari 2010
Under föreläsningen den 25/2-2010 behandlade Susanna Klaar tre olika begrepp för att förstå den etiska aspekten: naturvetenskap, naturestetik och naturetik. I arbetet med barn anser jag att alla tre kategorier ska användas men för att göra barnen nyfikna och intresserade kan det vara bra att först föra in estetiken. Att beundra något som barnen har hittat ute och sedan utveckla området till att bli både vetenskapligt och innehållande normer och värderingar utifrån etiken. Susanne Klaar berättade om barnet som hittat en snigel och så gärna ville ta med den in och där pedagogerna hade hämtat en glasburk som den kunde få bo i. Efter att de talat om mönster och färger kunde samtalet gå in på hur den ska överleva och vad den heter osv. Det är ändå viktigt att inse att barn har olika intressen och utgångspunkter där vissa barn törstar efter faktakunskaper och endast efterfrågar detta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag känner att man kanske kan använda de tre kategorierna lite olika, med tanke på barnens ålder/mognad. Ett litet barn tror jag fängslas av den estetiska upplevelsen, medan ett litet större intresserar sig för den etiska aspekten. Ett ännu äldre barn kanske tycker det är roligt med själva vetenskapen.
SvaraRaderaKanske är det angeläget ändå att som vuxen förebild ha en etisk ståndpunkt i ett första skede, att visa att en sådan finns. Som i exemplet med snigeln visar pedagogen att snigeln inte trivs i en förskola utan mår bäst ute i naturen. Men om barnet ändå är ivrigt att få ta med snigeln in är det rimligtvis ett tecken på intresse att få utforska det lilla djuret närmare. Ett tillfälle yppar sig för pedagogen att då utveckla intresset tillsammans med det barn som fann snigeln. Och att göra de andra barnen i gruppen lika fascinerade, både på ett vetenskapligt och estetiskt plan.
SvaraRadera