Teknik i förskola/skola

Tekniken i förskola/skola

Efter genomförda observationer på förskola och skola ur ett tekniskt perspektiv kom jag fram till att allt som vi omges av är teknik i olika stor grad. Jag har fått ett vidgat perspektiv vad det gäller teknik, det innefattar inte bara elektriska föremål, som jag tidigare trodde.

Skola

På skolan använder de sig av många tekniska hjälpmedel så som: penna, pennvässare, papper, sax, stol, bord, dator, cd-spelare, overhead och kamera med mera. På skolan får eleverna konstruera mycket av de material de använder sig av ett exempel är när de hade tema forntid: då fick eleverna bygga sin egen koja men även göra lerkrukor. Vad som är bra att påpeka för eleverna att människorna även förr tillverkade tekniska hjälpmedel för att klara av sin vardag.

Förskola

På förskolan är den tekniska utrustningen ungefär den samma som på skolan. Vad som skiljde sig på förskolan var att de var bättre på att återanvända material, exempelvis återanvände de gamla glasspinnar till att bygga eller rita med och kapsyler limma de konstverk med. Under observationen ur ett tekniskt perspektiv, reflekterade jag över att nästan allt som omger oss både på förskolan och skolan är teknik. Jag själv har blivit mer intresserad av teknik på så vis att jag i större utsträckning vill veta hur saker fungerar.

Ginner (1996) hävdar att naturen är ”naturgjord” och tekniken är ”människogjord”. Jag tror att denna synpunkt är av vikt att vi som lärare förmedlar till våra barn/elever eftersom mycket av den teknik vi omges av uppfattas inte som det. Sjöberg (2000) menar på att många lärare har okunskap kring naturvetenskap och teknologi. Det kanske är därför vi inte kan se den mångfald av tekniska hjälpmedel som omger oss men det borde inte vara så eftersom Ginner (1996) hävdar att tekniken är ”människogjord”.

Samhället som resurs

Att ta till samhället som hjälp tycker jag är en god idé, man kan tillexempel fråga på olika verkstäder om det finns någon spillved de kan avvara till förskolan. Pappersbruk är bra resurs för olika typer av papper som barnen/eleverna kan måla/rita på. Ett annat företag kanske kan avvara lite spik och skruv. Föräldrarna är också ett betydelsefullt kontaktnät som kan bidra med mycket.

Lärandetillfälle

Både förskola och skola hade en snickarbod, denna var mycket populär bland barnen.

Under mitt tänka lärandetillfälle/en ska barnen/eleverna få göra en ritning över ett tänkt projekt/bygge. De ska sedan få bygga sin tänkta konstruktion.

Mål ur kursplanen

– kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska
hjälpmedel och beskriva deras funktioner,
– kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.

Mål ur läroplanen för skolan

eleven ska ha utvecklat sin förmåga till kreativt skapande.

Konkreta mål skolan:

-göra en ritningen över elevernas tänkta bygge
- eleven ska ha en färdig produkt som hon/han ska kunna härleda till ritningen.

Mål ur läroplanen för förskolan

-utvecklas sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Konkreta mål förskolan:

-veta skillnaden mellan spik och skruv.
- kunna förklara vad de har byggt.

Utvärdering

Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för eleverna att nå målen

Pedagogens ledarskap:
• Förstod eleverna det vi ville synliggöra?
• Var aktiviteten utmanande?
• Passade aktiviteten alla elever?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?

Referenser

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildningen kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan och kursplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.

Lite tankar kring teknik i förskola och skola

I förskolan finns det teknik över allt. Barnen får ofta leka med saker som kräver en lösning, som exempelvis ett pussel eller att bygga något i lekhallen. För mig har det blivit så självklart att sådana lekar främjar barnens sätt att tänka problemlösning. Jag har dock inte själv sett mycket planering kring teknik i förskolan bland pedagogerna men något som skulle vara roligt är att få bygga, konstruera egna saker. Lärare kan bestämma ett tema där barnen är med och skapar. Det tror jag verkligen främjar barnens syn på teknik. Om de exempelvis har tema hållbar utveckling eller naturen kanske barnen kan vara med och bygga lådor eller annat där skräp exempelvis skall slängas. Det finns så mycket man kan göra.

I skolan har jag heller fått se teknik. Det kan bero på att man har varit där lite för sällan både denna och föregående termin. En dag kom en äldre man och skulle ha teknik med en klass jag var hos. Han använde sig av sugrör och ville att eleverna skulle bygga något och sedan kunna berätta vad deras tanke bakom byggandet var. Det tycker jag var väldigt bra eftersom man som lärare här även får syn på elevernas tankar och motiv. Detta skulle man kunna vidareutveckla där eleverna efter en ritning skall försöka bygga med sugrör. Det skulle vara intressant också om de fick olika saker att bygga med för att också se vad det är som skiljer olika material åt. Träslöjden kanske många gånger är platsen där teknik sker. Eleverna får skapa smörknivar och annat som är praktiks användbart...även i syslöjden. Teknik och natur kan är också vitgikt att koppla ihop och hjälpa eleverna att se sambanden och beroende som finns till varandra.

En dag vid skolskogen på Aspö. Sammanfattning av grupp 2 A.

Det var en klar och solig morgon med lite kyla i vinden som vi stod vid Aspö parkering och förväntansfullt inväntade vår guide för dagen, Manne Ryttman. Ett par av oss var så spralliga i benen att de började leka direkt när de fick syn på hinderbanan vid Aspö gård.

Manne visade sig vara en mycket trevlig person med mycket kunskaper om både natur och pedagogik. För att komma till den plats där Aspö skolskog är belägen gick vi en liten sträcka in mot skogen. Under tiden gav Manne oss i uppdrag att finna något var och en som skulle kunna höra ihop med vilka vi är som personer. Väl på plats lade Manne ut ett rep som vi formade oss efter som en ring. Att använda sig av ett rep är bra förklarade Manne, det ger barn en känsla av samhörighet och gemenskap. Tänk att bara en sådan enkel sak som ett rep kan göra så mycket och han har rätt, det framkallade en sådan känsla faktiskt. Vi presenterade oss med hjälp av det vi hittat och det var en rolig introduktion som fick oss att öppna oss inför varandra. Dagen fortsatte med många roliga uppgifter som också inkluderade många olika ämnen som språk, sång, drama, naturkunskap och matematik.

Vi blev lite som barn på nytt när vi lekte 36-leken. Vi sprang fram och tillbaka och samlade och räknade kottar och jämförde och mätte grenar och det var ju bara en bråkdel av allt vi gjorde! Vi hade roligt och samtidigt lärde vi oss en hel del om vad utepedagogik kan göra för lärandet.

Över hela Sverige finns det cirka 90 naturskolor och Aspö Naturskola är en av dem. Aspö Naturskola ligger beläget precis i utkanten av Skövde, där exempelvis Lundenskolan och även Helenaskolan inom Skövde kommun frekvent använder skolskogen. Antingen åker personalen på naturskolan runt till skolorna eller så kommer skolorna ut till skolskogen. Skolarbetet är då varierande och har oftast något tema. Naturskolan är tänkt som ett komplement till skolorna att lära ut samma saker som man gör inomhus i skolan men på ett annat sätt ute. Manne berättade om en student som skrev en C-uppsats om just utepedagogik. Hennes studie, gick ut på att en elevgrupp fick utföra matematik ute och en annan elevgrupp stannade inomhus i skolan. Barnen arbetade med geometri och area. En av frågorna som studenten ställde till barnen var; huruvida ett löv har någon area? Eleverna utomhus kunde relatera lövets area till sin egen handflata. De elever som arbetade inomhus var inte säkra på grund av att de inte kunde relatera det till någon konkret verklighet. Här har vi ett gott exempel på hur väl utepedagogik kan komplettera det mer traditionella lärandet. Comenius sa ”Ett träd är beroende av sina rötter, ingen gren kan växa fritt.” Han menade med det att vi måste bygga vår kunskap på en äkta grund. Genom att vi utgår ifrån naturen kan vi själva dra våra slutsatser istället för att bara läsa om det i en bok (Molander m.fl., 2005).
Tack Aspö Naturskola för en verkligt rolig och trevlig utedag!
Referens:
Molander, K. Hedberg, P. Bucht, M. Wejdmark, M. Lättman-Masch,R. (2005). Att lära in matematik ute. Naturskoleföreningen. ISBN: 91-631-7462-6

Seminarie kring arbetsplaner. Grupp 2

Arbetsplaner

Vi anser att arbetsplaner borde finnas tillgängliga på skolornas och förskolornas hemsidor så att föräldrar och intresserade kan gå in och läsa dem. På våra VFU-platser hittade vi inte många arbetsplaner för natur och teknik. Vi har därför valt att analysera en arbetsplan från förskolan och en från skolan.

Arbetsplan i förskolan:

Att det var svårt att hitta en arbetsplan på förskolan kan kanske förklaras med att i Lpfö 98 nämns värdegrunden i högsta grad. Det är endast ett par av målen som kan kopplas till naturkunskap och teknik.

Arbetsplanerna kan vara för öppna och tolkningsbara, målen går då att tolka som att ansvaret ligger hos barnen och inte hos pedagogerna. Det kan leda till att vissa pedagoger tar ett steg tillbaka och låter barnen sköta sig själva. Som t.ex. ”erbjuda material som inbjuder till att klättra, gräva, ösa, bygga och konstruera.” Bara i denna grupp tolkade vi denna punkt olika. Blir alla barn kreativa om material erbjuds?

I denna arbetsplan finns utsikter för att möta varje barn, de har skrivit ner exempel på i vilka vardagssituationer och aktiviteter där naturkunskap kan ingå, exempel på detta är: ”måltiden (vad äter vi, kroppen), toaletten (vatten, kretslopp), tambur (kläder efter väder, olika väderlek, kallt, varmt).”

En punkt i arbetsplanen var: ”ta tillvara och återanvända material och vara sparsamma med resurser och därigenom visa att vi alla kan bidra till en god miljö nu och i framtiden.”

Denna punkt kan vi koppla till målet i Lpfö 98: utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp.

Vi kan se när vi läser denna arbetsplan att de har utgått från Lpfö 98 i alla sina punkter. Vi kan även se delar som rör teknik, såsom bygga och konstruera. Undervisningsstrategierna är att ta tillvara på vardagssituationerna. Genom att använda pedagogisk dokumentation och samtal med barnen, så blir arbetsplanen utvärderingsbar.

Arbetsplaner i skolan:

I arbetsplanen för skolan fanns endast målen nedskrivna. Den berörde inte undervisningsstrategier för hur läraren ska hjälpa eleverna att nå målen. Eftersom läraren själv får välja metod kan elevernas behållning av undervisningen bli väldigt skiftande. T.ex. kan en lärare välja att arbeta praktiskt, medan en annan väljer att göra samma arbete teoretiskt. Dock uppmuntrar styrdokumenten pedagogerna att använda arbetsformer som ger eleverna möjlighet att praktiskt undersöka och laborera för att på bästa sätt tillägna sig kunskaper.

I arbetsplanen som vi har analyserat är målen tydligt framskrivna eftersom de är uppdelade i ämnena biologi, fysik, kemi och teknik. Vi kan se en tydlig progression då målen är indelade i åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9. Arbetsplanen nämner inte hur elevens lärande synliggörs och i och med detta framställs arbetsplanen väldigt öppen.

Ett exempel från arbetsplanen för teknik är: Kunna använda enklare vanligt förekommande tekniska hjälpmedel i närmiljön. Enligt Ginner & Mattsson (1996) är teknik något som man sätter mellan sig själv och sin omgivning för att underlätta vardagen. Om teknik definieras enligt ovanstående så kan den vardagliga tekniken innefatta så mycket. Det vore en fördel om arbetsplanen tydligare beskriver vilka vardagliga tekniska hjälpmedel som eleverna ska behärska, hjulet, lutande planet, hävstången, block och talja, kilen och skruven, men detta håller inte Ginner & Mattsson (1996) med oss om.

Referenser

Ginner & Mattsson (1996)

Lärarens handbok

Skolverket kursplan och betygskriterier