Grupp 2 A Concept cartoon

Hur kommer det sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland?

Ursäkta oskärpan!
Hoppas ni ser hur vi tänkt ändå.








I pratbubblorna står det:

När det har regnat så lyser solen upp på molnen och så bildas det en regnbåge.

Regnbågen kommer från rymden.

Regnbågen kan man inte gå på, det är bara luft där.

Regnbågen kommer från himlen.

Solen lyser på vattendropparna så att de glänser i olika färger.

Handledning den 25/3

Dessa var våra frågor som vi hade i vår grupp och som vi diskuterade under handledningen med Anna-Stina:
• Vad ska synliggöras i den planerade lektionen?
• Skall planeringen ha liknande innehåll i både förskola och skola?
• Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
• Vad är det vi ska redovisa inför våra klasskamrater?

Vad ska synliggöras i lektionen och ska innehållet se likadant ut i förskola/skola?

Vårt tema, Regnbågen, har vi arbetat länge med och vi har fått ett bredare perspektiv och kunskaper om olika kringteorier runt vårt tema. För barnen/eleverna är det dock viktigt att vi håller oss till något konkret runt regnbågen och visar det genom till exempel ett experiment. Vi får heller inte glömma det historiska perspektivet som till exempel kan vara hur man tänkte förr i tiden om regnbågen.
Anna-Stina förklarade att i förskolan ska vi erbjuda upplevelser och väcka nyfikenhet hos barnen, det är vår största uppgift. I skolan inriktar vi oss mer på upptäckter och förklaringar med fokus på elevernas hypoteser och diskussioner. Därför kan innehållet vara liknande men nivån ligger lite annorlunda.

Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?

Vi ska skriva in planeringen i bloggen så att våra kamrater kan läsa hur vi har tänkt oss att arbeta med vårt tema under en lektion.

Vad är det vi ska redovisa för klasskamraterna?

De mål som ska examineras enligt kursplanen är 1, 2, 3 och 5. Under redovisningen ska vi visa våra ämnesteoretiska kunskaper samt ämnesdidaktiska erfarenheter men utifrån ett vuxenperspektiv förstås. Alltså ska vi framföra en redogörelse för vad vi upptäckt om regnbågen, både från det fakta vi fått fram men också vad vi fått utifrån vår planerade och genomförda lektion vi haft med barn och elever. Då kommer vi fram till den utvärdering vi ska göra med barn och elever som i detta sammanhang också blir mycket viktig för vår redovisning. Vi ställde frågan hur en kriteriefråga egentligen ska se ut till Anna-Stina. Hon svarade att det ska vara frågor som berör något som vi inte direkt har pekat på men som ger oss en fingervisning om vad de har förstått under vår lektion. Redovisningen fick vi annars framställa som vi ville. Experiment kan ju vara ett trevligt sätt att presentera ämnet på, kanske en PP för att synliggöra bilder och viktig text.

Tack Anna-Stina för att du tålmodigt svarade på alla våra frågor!

Balthazar 24/3-10

Besöket på Balthazar var väldigt intressant och berikande. Några nya insikter vi fick var att yrkesverksamma lärare inte har samma förutsättningar som pedagogerna på Balthazar eftersom de har mål som ska uppnås. Pedagogerna på Balthazar kan därför fokusera på de mer lustfyllda delarna. Naturligtvis utgår Balthazars personal både från lpo94 och lpfö98 när de bildar sina teman men de har inga kursplansmål att rätta sig efter i samma mån som en verksam lärare har.

De lärande teorier vi kunde se dominerade under vårt besök var Vygotskijs tankar (socialkonstruktivismen) och Deweys idéer kring lärande (pragmatismen), (Arnqvist, 1993). De socialkonstruktivistiska tankarna kunde vi urskilja genom att alla eleverna fick konstruera i mindre och större grupper. Deweys syn på lärande kunde vi se genom att eleverna fick experimentera och använda sig av sin kropp, alltså ”learning by doing”

Pedagogerna använde sig av ett laborativt arbetssätt där eleverna fick chansen att analysera och reflektera i och under aktiviteten. Pedagogerna anpassade även aktiviteterna utifrån elevgrupperna.

På Balthazar hade de många olika aktiviteter att erbjuda för eleverna och några av dessa var: Lösa kärleksmysterium, här fick eleverna lista ut vem av fem tjejer som hade skickat ett kärleksbrev genom att säkra och undersöka bevismaterial så som fingeravtryck, hårstrå, läppstift, skriften på brevet samt fibrer. I ett annat rum fick eleverna göra slime. Bland eleverna var detta mycket uppskattade aktiviteter.

Vi fick även möjligheten att vara med på en engelsklektion English house bidrog med. Läraren var väldigt noga med att koppla undervisningen till elevernas livsvärld, vad gör eleverna på deras fritid exempelvis. Läraren påpekade, om eleverna inte räcker upp handen har jag misslyckats. Det var fascinerande att se hur läraren på English house fick med sig eleverna, de var entusiastiska och hade många frågor.

Läraren påvisade även förslag på hur man kan använda IKT i sin undervisning genom att använda sig av en touchscreen, budskapet läraren ville få fram blev mycket tydligt via detta hjälpmedel.

Pedagogerna på Balthazar påvisar att om en elev tycker om engelska men har en förutfattad mening om att naturvetenskap är ointressant kan man integrera det engelska språket och motivera eleven till att få en positivare inställning till naturvetenskap.

Dagen på Balthazar har varit mycket givande och inspirerande. Barn och elever i alla åldrar samt lärare borde få möjligheten att besöka ett science center, vi tror att det skulle berika och inspirera alla parter i undervisningen.

Vi avslutar med bilder från vårt besök på Balthazar.

Referens:

Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.


Skolverket. (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2006). Läroplan och kursplaner för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.















Ett blått medel som såg fantastiskt ut när man snurrade på globen.















Här håller christin hela månen.















Rymdrummet















Månen















Rymdmat














Solen














Ljudvågorna gör att vattnet vibrerar.














Här spelar spegelns olika lägen oss ett spratt.














Ansiktet följer efter dig i alla vinklar.













Vacker konst vid entrén.














Regnbågens alla färger.














Utforskning av hjärtats olika delar.

























Så här såg det ut egentligen.


























Jordgloben















Här testades reaktionsförmågan.














Här kunde man testa sin puls och även göra ett lögndetektorstest.

Lektionsplenering för årskurs 1

Lektionsplanering för årskurs 1

Rubrik: Regnbågen

När: April

Övergripande mål från läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94):
• Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom det naturvetenskapliga kunskapsområdet

Mål ur kursplanen för årskurs fem för de naturorienterade ämnena
• kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
• känna till naturvetenskapliga fenomen

Konkreta mål:
• eleverna ska få en förståelse för vilka faktorer som styr regnbågens tillblivelse
• eleverna ska få en inblick i att vitt ljus innehåller regnbågens färger

Material: Saga, Concept Cartoon, skål, vatten, overhead, prisma, lampa eller solljus

Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå från Concept Cartoon och utifrån den diskutera med eleverna och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Under experimentet diskuterar vi hur det vita ljuset delas upp i flera färger. Lektionen avslutas med att de får göra var sin färgsnurra.

Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att utvärdera elevernas måluppfyllelse ställer vi några kriteriefrågor: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? Vad är det som händer när färgsnurran snurras fort och vad beror det på?

Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för eleverna att nå målen

Pedagogens ledarskap:
• Förstod eleverna det vi ville synliggöra?
• Var aktiviteten utmanande?
• Passade aktiviteten alla elever?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?

Gruppinlägg

Planering för förskolan

Planering för förskolan

Rubrik: Regnbågen

När: April

Övergripande mål från läroplanen för förskolan (Lpfö 94):
• Utveckla en förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen
• Utveckla förmågan att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för uppfattningar

Konkreta mål:
• Att de genom upplevelse inser att regnbågen inte går att fånga
• Att de får en förståelse för att både sol och regn krävs för att en regnbåge ska bildas

Material: Saga, Concept Cartoon, overhead, genomskinlig skål, vatten, prismor, ljuskälla, papper och kritor eller vattenfärg.

Genomförande: Vi börjar med att berätta en saga kring regnbågen för att sedan utgå ifrån vår Concept Cartoon och kring den resonera med barnen och ställa öppna frågor. Vi diskuterar även kring vilka färger som regnbågen innehåller. Vi avslutar med det påståendet som ligger närmast sanningen och frågar barnen om vi skulle kunna tillverka en regnbåge och vad vi då kan behöva. Vi gör ett experiment där en regnbåge visas antingen genom glasskål med vatten och overhead eller med prismor och lampa eller solljus. Barnen får prova att fånga den regnbåge som blir synlig. Samlingen avslutas med att de får måla deras egen regnbåge.

Utvärdering av:
Måluppfyllelse: För att göra en utvärdering av elevernas måluppfyllelse träffar vi dem efter ytterligare en vecka. Under intervjun där de får berätta om fenomenet regnbågen ställer vi kriteriefrågor som lyder: Vad är det som behövs för att en regnbåge ska synas på himlen? På vilka sätt kan du fånga en regnbåge? Följdfrågor kommer att ställas beroende på barnens svar.

Aktivitetens relevans:
• Gav aktiviteten möjlighet för barnen att nå målen

Pedagogens ledarskap:
• Var aktiviteten lustfylld?
• Passade aktiviteten för alla barn?
• Blev aktiviteten som vi hade tänkt?
• Vad hade vi kunnat göra annorlunda/vilka förändringar bör göras?

Gruppinlägg

Frågor till handledningen den 25/3

Här kommer lite frågor inför handledningen:

• Vad ska synliggöras i den planerade lektionen?
• Skall planeringen ha liknande innehåll i både förskola och skola?
• Skall lektionsplaneringen läggas in i bloggen?
• Vad är det vi ska redovisa inför våra klasskamrater?

Grön Flagg

Under grupp 4b blogg läste jag om något mycket intressant som förskolor och skolor har chans att bli delaktiga i. Grön Flagg är Sveriges största miljönätverk för pedagogiska versamheter. Arbetssättet bygger på att alla både lärare och elever bidrar till arbetet för hållbar utveckling. I grön flagg finns teman såsom: konsumtion, klimat och energi, kretslopp, livstil och hälsa, närmiljö och vattenresurser. På hemsidan kan ni läsa mer om Grön Flagg och det spännande arbetet.
http://www.hsr.se/skola