Anteckningar från seminariet om undervisning, etik, samhälle. Grupp 2

Vi började med att prata om hur vi berörs mer när det är svenskar inblandade i katastrofer såsom tsunamin, trots att fler människor dog på Haiti. På ett sätt är det väl naturligt att vi reagerar mer, för då är det mer nära på något vis. Vi tror att det är viktigt att vi säger ”vi som människor”, istället för vi och dom när man pratar om människor och kulturer. Att man pratar om likheter och olikheter och hur dessa berikar världen.
Idag pratar man tidigt om hur viktigt det är att källsortera, detta får barnen lära sig tidigt. Men får de lära sig varför och vad det ger för effekter?
När vi ändå var inne på miljön så pratade vi om närproducerat, t.ex. bananer, varkommer de ifrån? Hur får vi hit dom? Hur påverkar det miljön? Ska vi då bara äta närproducerat? Vad händer då med bananarbetarna? Ett etiskt dilemma!
Vi är bra på att säga hur vi ska göra – men oftast desto sämre på att göra det…….Man får säga till barnen du får göra som jag säger inte som jag gör 
Kanske blir vi bättre om vi reflekterar själv på varför vi gör olika saker, reflektion är viktigt! Varför gör vi såhär? Varför har vi den här regeln?
I exemplet med snigeln hade man reagerat olika beroende på vem som hade velat ta in snigeln. Någon tog upp ett exempel från en vfu plats där några tjejer fick sitta ute och rita. Varför fick just de sitta ute rita medan andra inte fick? Gör vi så för att vi vet att just de klarar att sitta ute och rita medans de som inte har klarat det förut inte får chansen. Där har vi verkligen ett tillfälle där vi pedagoger behöver reflektera över varför gör vi så?
Etiken krockar också ofta med ekonomin, det som är miljövänligt är oftast dyrare. Så det väljs oftast inte. En miljöbil idag är mycket dyrare än en bensinbil.
Ett etiskt dilemma kan vara också, hur svarar man på barns frågor om sex och döden utan att man ”trampar föräldrarna på tårna”?

Lite historik kring optik och ljus

Hej vänner!
Jag tänkte förmedla lite intressanta historiska perspektiv på forskning kring ljuset.
Euklides (-300 f. Kr.) skrev verket Optica och förklarade däri hur ljuset rör sig i raka linjer samt reflektionslagen. Dock påstod han felaktigt att ögat sänder ut strålar mot objekten man ser (Persson, 2007). Man var länge oense hur man egentligen såg. Numera finns inte dessa tankar kvar att människan sänder ut "synstrålar" (Jönsson & Hallstadius, 1987). Men de finns ändå kvar i vårt språk, t.ex. att "vi kastar blickar" eller uttryck som "ögat är själens spegel". Fysikerna kunde förvånande nog tidigt avskilja det fysikaliska ljuset från själva synintrycket. Långt in på 1500-talet trodde man att bilder från föremål åkte som på solens reflekterande ljus, ungefär som järnvägsvagnar på räls. Kepler och Newton förstod på 1600-talet att ögat i stället är en mottagare och för att kunna studera ljuset måste det vara mörkt. I ett mörkt rum lät så Newton en smal ljusstrimma träffa en prisma och voila, det vita ljuset delades i olika färger (Jönsson & Hallstadius, 1987). Under 1800-talet stod det klart att ljus var vågor och inte strålar som Newton hade sagt men Einstein visade 1905 att ljus kan beskrivas som en ström av partiklar, s k fotoner. Hur var det nu egentligen, var ljus strålar eller var det vågor? Enligt Niels Bohr (1913) kunde ljuset beskrivas som både och. När man vill beskriva en spegelbild av ljus används förklaringen som ett flöde av fotoner, d v s som strålpartiklar, men vid andra situationer t ex vid det färgskimmer som en oljefläck kan ge är det mer befogat att använda vågbeskrivningen (Jönsson & Hallstadius, 1987). Visst är det märkvärdigt att forskningen om ljuset var så tidig med sina abstrakta förklaringar!

Referenser;
Jönsson, B och Hallstadius H. (1987). Optik. Studentlitteratur: Lund.
Persson, J. (2007). Vågrörelselära, akustik och optik. Studentlitteratur: Lund.

Under föreläsningen den 25/2-2010 behandlade Susanna Klaar tre olika begrepp för att förstå den etiska aspekten: naturvetenskap, naturestetik och naturetik. I arbetet med barn anser jag att alla tre kategorier ska användas men för att göra barnen nyfikna och intresserade kan det vara bra att först föra in estetiken. Att beundra något som barnen har hittat ute och sedan utveckla området till att bli både vetenskapligt och innehållande normer och värderingar utifrån etiken. Susanne Klaar berättade om barnet som hittat en snigel och så gärna ville ta med den in och där pedagogerna hade hämtat en glasburk som den kunde få bo i. Efter att de talat om mönster och färger kunde samtalet gå in på hur den ska överleva och vad den heter osv. Det är ändå viktigt att inse att barn har olika intressen och utgångspunkter där vissa barn törstar efter faktakunskaper och endast efterfrågar detta.

Under både föreläsningen och seminareit igår, slog med mig att våra handlingar påverkar våra barn/elever i mycket stor utsträckning. Jag har givitvis varit medveten om detta innan men vi som pedagoger måste tänka på vårt handlande eftersom vi påverkar våra barn/elever i större utsträckning än vad vi är medvetna om. Man kanaske inte kan referektera mitt i handlingens gång men att man efteråt funderar på vad mitt agerande sände ut för signaler. Vad får barnen/eleverna för uppfattning om en pedagog som alltid tillåter vissa barn att göra en viss sak? Jag tror att detta kan generera i negativa uppfattningar. Om en pedagog inte anser att ett barn är moget för ett större ansvar, exempelvis arbeta självständigt vid ett naturvetenskapligt expriment om vatten måste hon eller han inse att man som pedagog måste ge barnen stegvis mer ansvar för att hon eller han ska fortsätta att utvecklas. Detta menade susanne under sin föreläning om etik i skolan också på.

Vinterns regnbåge

Vintertid under en kall dag kan det också förekomma något som ser ut som en regnbåge men då kallas för solgård. Solens strålar bryts då i iskristaller istället för i regndroppar. Det finns vissa skillnader som att solgården är mera jämnt vit med enbart svaga färgnyanser. En annan avvikelse är att solgården ses i riktning mot solen i jämförelse med regnbågen som ses med solen i ryggen.

Textkälla:
http://www.vaderkanalen.se/1.1428584/2010/01/07/varfor_tva_regnbagar_mitt_i_vintern#
Bildkälla:
http://ne.se.persefone.his.se/lang/halofenomen#http://ne.se.persefone.his.se/modals/view_picture.jsp?objectId=1778011||facebox

Spektroskopet

I gruppen har vi diskuterat hur det kan gå till när vi ser olika färger på till exempel bananen eller någon annan frukt. När materia får ljusstrålar på sig antingen från solen eller från elektrisk energi reflekteras det ljus som redan producerats tillbaka. Den materia som inte själv är en ljuskälla får sin färg genom en process som kallas för subtraktiv färgblandning. När sedan ljusstrålarna träffar materian absorberas vissa av ljusets färger och reflekterar tillbaka andra som då till exempel det gröna bladet som absorberar alla färger förutom just den gröna. Har dock ändå inte riktigt förstått hur färgsättningen går till då det känns så abstrakt. Finns det ämnen i materialet som utgör skillnader i vilka färger som absorberas eller reflekteras?

Genom att använda ett spektroskop går det att dela upp de färger som reflekteras. När en röd paprika blir synlig i spektroskopet visas bara röd färg menas en gul paprika uppvisar både röd och grön färg som då de blandas ger kulören gul.

Referenslitteratur:
Vetenskap i Närbild. (1992). Ljus Från solgudar till laserljus, hologram och rymdljus - ljuset i närbild. Bonniers Juniorförlag AB: Stockholm.

Ett litet tips...

Hittade idag litteratur som riktar sig till barn från 7 år och uppåt och innehåller enkla tips på experiment som handlar om ljus och ljud. Det finns med tydliga instruktioner och även bilder. På handledningen idag pratade Krister om hur ljus bryts och i boken finns ett enkelt experiment för att förevisa detta. Använd en glasskål fylld med vatten och häll i några droppar mjölk. Mörklägg och ta sedan en ficklampa som du täckt över med papper förutom en ljusstrimma i mitten för att centrera strålen och lys genom skålen. Mjölken i vattnet gör att det går att se hur ljusstrålen bryts, vilket beror på att den ändrar rikting då den rör sig från luft genom glas. Detta tror jag är ett enkelt och konkret sätt att för barnen visa solstrålarnas brytning genom vattendropparna.

Referenslitteratur:
Egna experiment med ljud och ljus, Valentin Förlag AB, Västerljung

I samma bokserie finns även experiment inom:
elektricitet och magneter
kraft och rörelse
materia och material