Lantgård som pedagogisk resurs?

Jag vill inte göra reklam för en lokal tidning men...

Jag har läst ytterligare en intressant artikel i dagens SKLT (nr 59, 100312) som handlar om en ny kurs som Universitetet för miljö och biovetenskap i Norge och LRF Väst tillsammans med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) anordnar. Kursen heter Gården som pedagogisk resurs och pågår hela året och har 32 norska och svenska deltagare (8 svenskar). Norge, som alltid verkar vara lite före oss, har haft sådana projekt sedan 1997, med goda resultat.

Vad är då tanken med att använda en lantgård som pedagogisk resurs? Skoleleverna ska få göra återkommande besök och verkligen få ta del av den verksamhet som pågår där. De ska få odla, skörda, mata, såga och snickra, med andra ord få mer praktisk erfarenhet. Tanken är att eleverna ska få en känsla för naturen och hur människans handlingar direkt kan påverka naturen. SLU ser fler fördelar med detta arrangemang, bland annat kan de vardagsnära erfarenheterna gynna återkopplingen till de rena skolämnen som matematik och svenska, naturkunskap och teknik samt samhällskunskap. Projektet riktar sig både till hela klasser och barn med enskilda behov. Barn med koncentrationssvårigheter kan gynnas av att få komma ut till en gård en dag i veckan, menar Christina Lundström, forskningsassistent på SLU.

Vad tycker ni om det här pedagogiska arbetssättet?

Ljus - en källa till liv

Om inte solen fanns skulle det vara helt kolsvart på jorden och allt liv skulle ta slut. Ljuskällor som solen, eld, lampor och stearinljus ses för att de sänder ut ljus. Andra saker blir synliga genom att de reflekterar ljuset från någon av de nämnda ljuskällorna. Ljuset studsar mot föremålen och reflekteras sedan in i vårt öga så att vi kan se.

Ljuset kan ha en hastighet på 300 000 km/sek i jämförelse med ljudet som bara hinner 340 meter på samma tid. När det åskar blir därför blixten synlig långt tidigare än vad åskmullret hörs.

För att vi ska kunna se föremål så studsar alltså ljuset och strålarna reflekteras och träffar våra ögon. Strålarna sprids från föremålen åt olika håll men tittar du däremot på en spegel så studsar inte strålarna hur som helst. Mot en spegel så reflekteras strålarna precis i samma vinkel som de studsar in, vilket gör att en spegelbild blir synlig.

Ljusstrålarna ändrar riktning när de går från luft till vatten. Ljuset bryts alltid när de går från ett material till ett annat. Förut har experimentet med mjölken beskrivits men du kan också få syn på det genom att stoppa ner fingret i ett vattenfyllt glas och titta på det från olika håll.

Referens:
H, Persson. (2004). Boken om fysik och kemi. Örebro: Ljungföretagen Tryckeri AB.

Handledning 11/3-2010

Gruppens anteckningar från handledningen med Stellan Sundahl

Vi diskuterade om materia, liv, energi och teknik och Stellan hade tips och idéer på hur vi kunde få större kunskap och insikt kring området liv.

Ljuset är liv och har betydelse för fotosyntesen och de producenter som medverkar är gröna växter, alger och bakterier. Fotosyntesen = koldioxid + vatten ger druvsocker och syre genom solljuset och klorofyllet.

Ljus kan även produceras på annat sätt än från solen. Vissa levande organismer kan producera ljus genom kemiska processer, vilket benämns som bioluminiscens. Honungsskivling kan lysa i mörker och även vissa djur som eldflugor och lysmask som tillhör arten skalbaggar. Det finns olika anledningar till att de lyser som för att kommunicera för olika syften som till exempel attrahera eller för att kunna fånga föda. Vissa arter använder ljuset för att undvika att bli uppätna av fiender.

Stellan behandlade även ögats fysik och hur ljuset möjliggör att vi kan se. Ögat är ett anatomiskt organ som gör att vi kan förnimma ljus. Olika typer av ljuskänsliga organ återfinns i djurriket där graden vad som kan urskiljas växlar, där de enklaste varianterna anbart kan se om det är mörkt eller ljust. Beroende på hur ögonen är placerade på djuren kan de få tredimensionella bilder som vi eller två olika separata bilder. Leddjuren som innefattar insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur har fasettögon. Fasettögonen ger inte flera bilder som många tror, men de kan se i 360-gradigt synfält. Synen blir baserad på ett flertal bilder som har sammansmälts till en.

Näthinnan innehåller två typer av ljuskänsliga celler och dessa kallas för tappar och stavar. De har samma metabolism (ämnesomsättning) och är uppbyggda på samma sätt men har olika funktion. Stavarna är ljuskänsliga och fungerar i mörker, de kan däremot inte skilja på färger vilket gör att omgivningen får mindre färg ju mörkare det är. De har också svårt att skilja på detaljer och har därför dålig synskärpa. Tapparna däremot har då det är ljust stor synskärpa och detta förbättras ju tätare tapparna sitter. Tapparna finns i flera varianter som har olika känslighet för färg (våglängder av ljus), vilket gör att vi kan se färger.

Seendets biologi

När ljusstrålar når ögat på en människa så bryts de av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. Om ögat är avslappnat bryts de strålar som kommer långt bortifrån samman till en skarp bild som syns på näthinnan. När vi tittat på närmare föremål bryter ögat samman ljuset kraftigare för att få en skarp bild. Genom ackommodation kan linsen öka eller minska ljusbrytningen. Vid närsynthet och översynthet bryts ljuset samman till en bild som antingen hamnar före närhinnan som i första fallet eller bakom vid översynthet. Detta korrigeras genom att förändra brytningen genom linser som antingen är konkava eller konvexa.

Referenser:
Stellan Sundahl
http://www.resurs.folkbildning.net/projekt/oga/eyebio4.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki%C3%96ga

Tankar kring regnbågen

Idag har jag varit på min fältstudieplats och frågat barnen vad de har för uppfattningar kring det naturvetenskapliga fenomenet regnbågen. Min fråga var: hur kommer det sig att vi kan se en regnbåge på himlen ibland? Jag fick mycket intressanta och kloka svar, några av dessa var: ”När solen är framme och det har regnat kommer regnbågen fram”, ”jag ser en osynlig regnbåge när den inte är framme” och ”regnbågen kan man bara se när det är lite mörkare”, ” regnbågen kan man bara se när det är ljusare” samt ” regnbågens färger är av blommornas färger”

Det barnet som sa att han trodde att regnbågen kan man se när det är lite mörkare tror jag blev influerad av bilden, då den är mörkare på grund av åskväder. Ett annat barn utvecklade denna tanke och sa att regnbågen syns bara när det är natt. Det kommer arr bli en utmaning att förmedla de budskap vi vill få fram eftersom regnbågen är ett komplext fenomen dessutom är det abstrakt. Sjöberg (2000) menar att barn har svårt att förstå abstrakta ting och att vi måste göra dem konkreta. Det ska bli väldigt spännande att göra samma intervju med skolelever för att se vad som skiljer sig i deras förståelse och uppfattningar.

Elfria förskolan Ving

Hur var det att leva utan ström som man ju faktiskt gjorde för hundra år sedan? Och hur kan man synliggöra det för nutidens barn som tar ström som något självklart.
I fredagens Skaraborgs Läns tidning (SKLT) kunde man läsa om hur förskolan Ving i Axvall anordnade en elfri dag. På morgonen när personalen och barnen kom var det alldeles mörkt och de fick tända med levande ljus samt använda ficklampa på toaletten. Varmvatten värmdes med hjälp av spritkök och inga kläder kunde torkas i torkskåpen. Förskolelärarna förklarar för tidningens reporter att det här blir något konkret som även de minsta kan förstå. Barnen hade med sig egna tallrikar, muggar och bestick och fick ta med dem hem igen, odiskade. De äldre förskolebarnen, 6-åringarna, fick laga sin egen mat utomhus vid minnesstenen mellan Valleskolan och Folkhögskolan i Axvall.
Vilken finfin idé som dessa lärare gjorde till verklighet! Heder åt er tycker jag!

I helgen tittade jag på hjärnkontoret och lärde mig då hur popcorn blir till. Majskornet (materian) innehåller bland annat vatten och stärkelse. När vattnet och stärkelsen blir varmt rör sig molekylerna fortare och expanderar, detta bidrar till att majskornet ”sprängs” och intar till popcorn struktur.

Andersson (2008) menar att läroplanen har två huvudsyften vad gäller naturkunskap och dessa är: som lärare måste vi få eleverna intresserade av naturkunskap och förmå dem att skapa kunnande om arbetssätt, begrepp samt teorier. Den andra punkten är att vi som lärare måste bidra med kunskap till eleverna så att de kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Jag anser att ämneslärarna borde få en bredare utbildning i form av att de läser kemi, biologi samt fysik eller i alla fall ett brett kunskapsområde så att de kan förmedla alla ämnenas sammanhang. Under min egen skolgång såg jag aldrig de naturvetenskapliga ämnena som en kontext och detta medförde att jag inte kunde orientera mig i den komplexa omvärlden. Hur ska vi göra för att inte dagens elever ska drabbas likadant? Ett alternativ är att dessa lärare samarbetar så att eleverna får en chans att de det kontextuella sammanhanget. En elev måste kunna förstå att allt jag gör, påverkar hela världen och att hela jorden är ett stort kretslopp.

För att uppnå denna förståelse hos eleverna tycker jag att läraren ska använda sig av laborativt arbetssätt som är knutet till elevernas egen livserfarenhet så att de kan finna meningen med det dem gör. Exempel på arbetsområden: vad händer med miljön om jag skräpar med eller vad får det för konsekvenser om jag förorenar vattnet? Kan vi leva utan vatten? Man kan även förmedla vattnets kretslopp och visa på dess sammanhang.






Referens: http://www.sgu.se/export/pics/geologi_grundvatten/kretslopp_564.gif